Olika sorters husgrunder

Det finns olika sorters husgrunder att välja mellan när du ska bygga ditt hus. Innan du börjar bygga grunden är det viktigt att du ser över olika konstruktioner och väljer den husgrund som passar just dig och din tomt.

Platta på mark

Platta på mark räknas numera som en av de säkraste grundkonstruktionerna. När byggmetoden började användas i Sverige i mitten av 1900-talet lades som regel isolering ovanpå betongplattan. Detta ledde i många fall till fuktproblem och konstruktionen fick dåligt rykte.  

Numera är lösningen med platta på mark fuktsäker, förutsatt att arbetet är rätt utfört. I dag läggs isolering under betongplattan. Det gör att betongplattan skyddas mot markfukt. Dock är det absolut nödvändigt att du eller din entreprenör ger betongplattan tillräckligt med tid att torka ut, annars finns risk för fuktskador. Tänk också på att marken måste vara horisontell om konstruktionen ska användas eftersom plattan måste vara jämntjock. Om du behöver göra schaktning av kuperad mark kan det innebära stora merkostnader.

Det är även viktigt att du har kunskap om markens geologiska och geotekniska egenskaper för att undvika ojämna sättningar och tjälskjutningar. Under plattan behöver du värmeisolerande, kapillärbrytande och dränerande material.

Källare

Ett hus som byggs med källare bör byggas med utvändig isolering mellan mark och betong, både för platta och väggar. Då blir källarväggen och plattan torrare och mer fuktsäker. Värmeisolering av källarväggar bör utföras med utvändigt placerad värmeisolering som också är dränerande. En källare ska grundläggas över högsta grundvattennivå och dräneringssystemets dämningsnivå, annars krävs en vattentät konstruktion.

Ett källarutrymme har i regel ett något sämre inomhusklimat än övriga utrymmen i huset och bör inte användas för boende, utan som till exempel tvättstuga eller förråd. Kunskapen om markens egenskaper och behovet av kapillärbrytande och dränerande skikt är lika viktiga som för platta på mark. I bland kan det vara nödvändigt att utföra ett avskärande dike för att minska vattenmängderna som rinner mot grunden.

Krypgrund

En traditionellt byggd krypgrund är en känd riskkonstruktion för fukt och mögelskador. Men idag går det att bygga krypgrunder utan att fukt och mögelproblem uppstår. Den kan användas vid kuperad terräng eller där djupet till fast botten varierar. Krypgrund kan också användas i byggnader med omfattande installationer. För att göra krypgrunden mer fuktsäker kan du bygga med en så kallad varmgrund eller inneluftsventilerad krypgrund. Arbetsutförandet med såväl lufttätning som värmeisolering av mark och grundmurar är viktigt för grundens funktion. Funktionsprincipen för en inneluftsventilerad krypgrund bygger på att ett visst undertryck bildas i kryprummet, som i regel är kopplad till ett ventilationssystem.

Uteluftade krypgrunder ger ofta upphov till fukt och mögelskador. Om det ändå är ditt val bör ett avdunstningsskydd och en isolering mot marken läggas samt om möjligt bör endast oorganiska material användas i själva krypgrunden. Möjlighet till uppvärmning av kryputrymmet från midsommar till första frostnatten kan minska mögelrisken drastiskt vid rätt styrning. Att variera ventilationen av krypgrunden genom att kunna stänga luckor vintertid och öppna på våren är en åtgärd som kan minska nedkylningen av kryputrymmet.

Senast granskad: 2017-02-08 Informationsansvarig:
Boverket