Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
252
Senast inloggad:
2013-05-06 14:22
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2013-05-06 14:22
i diskussionen Råd hur gå vidare!
Hej! Utan att veta exakt vad det är ni avtalat om och vad som ingick i offerten från början gällande arbete och material är det svårt att svara på din fråga. Generellt sett gäller att man är skyldig att betala i enlighet med det avtal man har för det arbete som hantverkaren enligt avtal utfört. Hantverkaren skall ta tillvara dina intressen och samråda med dig. Om det under arbetets gång framkommer att det behöver göras tilläggsarbetet, skall hantverkaren kontakta dig och inhämta dina anvisningar innan han påbörjar eventuellt tilläggsarbete. Om man i tid kräver att få en specificerad faktura så är man inte skyldig att betala förrän man fått en sådan. Man har dessutom rätt att hålla inne så stor del av betalningen som krävs som säkerhet för det arbete som ej är fackmässigt korrekt utfört. Håller man inne för stor del av betalningen finns det risk att det påförs dröjsmålsränta och andra avgifter på det belopp man håller inne utöver vad som krävs som säkerhet för att få arbetet fackmässigt korrekt utfört.

[Innehållet redigerades senast 2013-05-06 14:33]

Visa svaret Anmäl
2013-05-02 16:12
Det är styrelsen som beslutar om fördelning av lägenhetsförråd. Detta sker i samband med att bostadsrätter i en förening upplåts första gången. Styrelsen bör eftersträva att fördela förråden rättvist enligt tydliga principer. Kolla om det står något om detta i era stadgar. Vid förändringar måste man först kontrollera om det i det ursprungliga upplåtelseavtal står något om förråd? Ibland omfattar upplåtelsen av bostadsrätt även förråd. Står det allmänt att det ska finnas tillgång till förråd eller anges något visst märkt förråd? Står det något i den ekonomiska planen om förråd? Anges förråd i lägenhetsförteckningen? Vid omfördelning av förråden, vilket det borde bli frågan om i ert fall, då man tar bort ett visst antal förråd, bör likvärdiga lägenheter tilldelas likvärdiga förråd. Om ni inte kan lösa problemet, kan du vända dig till intresseorganisationen Bostadsrättsägarnas Riksförbund som kan ge dig mer hjälp i frågan. Du hittar info om dem samt kontaktuppgifter på www.bostadsrattsagarna.se Hyresnämnden kan också kopplas in för att medla i tvister mellan dig som medlem och en bostadsrättsförening http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/

Visa svaret Anmäl
2013-05-02 15:45
​Du är skyldig att ersätta skador som du har orsakat genom att du varit vårdslös, oaktsam eller försumlig. Du ska också ersätta skador som orsakats av hantverkare som du har anlitat eller av gäster, även andrahandshyresgäster, inneboende eller barn. Däremot är du inte ansvarig för rena olyckshändelser. Du är också skyldig att meddelande hyresvärden om skadan utan oskäligt dröjsmål. Gör du inte detta kan du bli ansvarig för skada som föranledes av din försummelse. Att påstå att en svimmning skulle vara vårdslöst, oaktsamt eller försumligt har jag svårt att tänka mig, såvida inte du eller din andrahandshyresgäst lät bli att genast meddelat hyresvärden om det inträffade. Hyresvärden har bevisbördan för att skadan uppstått under den tid du nyttjat lägenheten samt att det är du som varit vårdslös eller försumlig och alltså är ansvarig. Är du med i hyresgästföreningen kan du kontakta dem för mera hjälp. http://www.hyresgastforeningen.se/Fraga_Oss/Sidor/Ar-jag-ansvarig-for-skador-efter-en-brand-eller-en-vattenskada.aspx Även hyresnämnden kan hjälpa till att medla. http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Hyreslagen hittar du i Jordabalken 12 kapitlet och reglerna om ditt ansvar i 24§. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm Ett avgörande från Högsta domstolen gällande vårdslöshet hittar du på följande länk: https://lagen.nu/dom/nja/1991s476

[Innehållet redigerades senast 2013-05-06 11:01]

Visa svaret Anmäl
2013-04-22 14:14
Hej! För att kunna vägleda dig behöver jag veta hur avtalsförhållanden ser ut. Vilka är det som har avtalat med varandra och vad har man avtalat gällande rördragningarna? Är det ni eller är det er förening som är avtalspart i denna del av arbetet?

Visa svaret Anmäl
2013-04-19 15:40
i diskussionen Byte av gammal elcentral.
Vänd dig till en av elektikernas installatörsorganisations certifierade elektriker, (du hittar info på www.eio.se) för att få ett fackmässigt och oberoende utlåtande gällande säkerhetsaspekten och lämpligheten i att flytta elcentralen. Du får normalt sett inte göra förändringar i undercentralen eller de elledningar som går in till din undercentral utan föreningens godkännande. Ditt ansvar gäller elledningarna från din undercentral. Vid tvist mellan förening och bostadsrättshavare rekommenderar jag att du kontaktar Bostadsrättshavarnas Riksförbund för råd och hjälp. www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-04-19 15:43]

Visa svaret Anmäl
2013-04-16 15:46
Förhandlingsordningen är inget offentligt dokument och alltså inget du kan kräva att få ta del av. Enligt hyresförhandlingslagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19780304.htm gäller följande: Om det finns fler än två bostadshyresgäster i fastigheten kan det ställas krav på att det ska finnas en förhandlingsordning för huset. Avtal om förhandlingsordning som har ingåtts av tidigare hyresvärd gäller även för ny hyresvärd. Om det finns en förhandlingsordning bör det också finnas en förhandlingsklausul i ditt hyresavtal vilket bör framgå av ditt hyreskontrakt. Först sedan hyresförhållandet har varat i tre månader kan en hyresvärd och en hyresgäst skriftligen avtala att hyresavtalet inte ska innehålla någon förhandlingsklausul. Klausulen kan också tas bort efter beslut av hyresnämnden. Ett sådant beslut borde du kunna rekvirera från hyresnämnden som ju är en myndighet. Förhandlingsordningen kan upphöra efter uppsägning som ska vara skriftlig och som skall delges till motparten. Du kan läsa mer om detta i det faktablad som fastighetsägarna lagt ut på sin hemsida: www.fastighetsagarna.se/stockholm

Visa svaret Anmäl
2013-03-25 16:06
De fel som köparen kan kräva ersättning för i efterhand handlar inte bara om fysiska fel i lägenheten. Att inte informera om sådant som kan påverka det framtida värdet på bostadsrätten kan också betraktas som ett fel som säljaren kan bli ersättningsskyldigt för. Köparen har visserligen en långtgående undersökningsplikt, (att även gå igenom föreningens ekonomi och balansräkning) men var gränsen går är svårt att exakt säga. Enligt 18 § Fastighetsmäklarlagen skall dessutom fastighetsmäklaren, när han/hon förmedlar en bostadsrätt tillhandahålla köparen uppgift om lägenhetens nummer, storlek, årsavgift och beslutade ändringar av denna samt driftskostnader. Mäklaren ska även tillhandahålla den senast tillgängliga årsredovisningen för bostadsrättsföreningen och föreningens registrerade stadgar. Om det inte finns någon årsredovisning, ska föreningens ekonomiska plan tillhandahållas samt en skriftlig beräkning av dennes boendekostnader. Något som kan vara svårt att tillhandahålla om man inte tar i beräkning en eventuell framtida ökning av årsavgiften. Visserligen var inte beslutet om ändrad årsavgift beslutad då ni skrev på köpehandlingarna, men diskussionen hade förts vid tidigare tillfällen och borde varit känd för säljaren. Något han vid en direkt fråga borde informerat er om. Ytterligare en fråga kan bli aktuell i sammanhanget och det är varför inte ni, om ni var medlemmar i föreningen då beslutet fattades, blivit kallade. En ogiltigförklaring av ett sådant beslut har prövats i Svea Hovrätt där beslutet fick rivas upp då formkraven för kallelse av samtliga medlemmar i föreningen inte uppfyllts. Du kan läsa mer om detta på följande sida: https://lagen.nu/dom/rh/2010:32 (Går det inte att öppna länken så kopiera den till en sökmotor.) För mer vägledning skulle jag vilja tipsa dig om intresseorganisationen Bostadsrättsägarnas Riksförbund som kan hjälpa dig vid tvist med din förening samt juridisk hjälp när du har funderingar kring ditt bostadsrättsköp. Du hittar kontaktuppgifter till dem på www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 16:14]

Visa svaret Anmäl
2013-03-25 15:28
i diskussionen Upplysningsplikt
Eftersom jag liksom du inte kan hitta domen jag hänvisat till för 2 år sedan, och inte minns var jag läst om den, så har jag redigerat svaret och tagit bort domen. Förmodligen har jag skrivit fel nummer, och om jag hittar den dom jag åsyftade, så återkommer jag med dess nummer. Ber om ursäkt för felskrivningen. Den dom som möjligtvis kan vara lite vägledande men som gäller föreningens agerande då de fattade beslut om avgiftshöningen som jag hittat är följande dom i Svea Hovrätt Mål: T 3509-10. https://lagen.nu/dom/rh/2010:32 (Funkar inte länken så skriv in den i en sökmotor) Möjligtvis kan också intresseorganisationen Bostadsrättsägarnas riksförbund hjälpa dig att hitta en dom som behandlat liknade problem som ditt. Du hittar deras kontaktuppgifter på följande sida: www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 15:53]

Visa svaret Anmäl
2013-03-25 08:42
Exakt vad som ingår i den undersökning man behöver göra för att ha gjort vad man kunnat för att hitta alla upptäckbara fel kan jag inte svara på, men nomalt sett är det en okulär besiktning (med ögat). Dvs du skall inte behöva bryta upp väggar och golv. Om man däremot upptäcker fläckar, sprickor eller andra tecken på fel så bör man gå vidare och undersöka detta. För att få utrett vad som normalt sett undersöks om du anlitat en besiktningsman, kan du kontakta tex någon från säker vatteninstallation: www.sakervatten.se och höra vad de skulle gjort för undersökning gällande den felaktiga huvudkranen. Hade de bett att få stänga den?

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 14:55]

Visa svaret Anmäl
2013-03-20 11:19
Att kranen står och läcker borde kanske vara något som man kan upptäcka vid en ockulär besiktning och alltså inget dolt fel. Dår blir det ni själva som får stå för kostnaden. Det kan också vara så att kranen var så pass gammal att med tanke på dess ålder det inte kan anses vara oförutsägbart att kranen behövde bytas, men något säkert svar på frågan vågar jag mig inte på. Som du förstår beror det dels på vad ni borde ha upptäckt och dels vad som är skäligt att förvänta sig med tanke på kranens ålder i förhållande till en krans normala livslängd.

Visa svaret Anmäl
2013-03-19 15:15
Ett dolt fel är något som finns där redan när du köper huset och som du inte hade kunnat upptäcka trots en noggrann besiktning. För att uppfylla sin undersökningsplikt behöver man oftast ta hjälp av en besiktningsman. Felet ska alltså ha funnits i huset redan när du köpte det, inte gått att upptäcka vid en noggrann besiktning, och inte heller var ett fel som du skulle ha behövt räkna med, med tanke på husets ålder, skick och konstruktion. Du kan läsa mer om detta här: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/ Så hade man inte kunnat upptäcka vattenskadan utan att riva ur köket så låter det som om det är ett dolt fel, men hade felet kunnat upptäckas utan rivningen, så låter det inte som ett dolt fel. Ta hjälp av byggnadstekniskt kunnig fackman för att få hjälp att konstatera vilket. Är du med i villaägarna kan du kontakta deras rådgivning både för byggnadsteknisk och juridisk hjälp. du hittar dem på följande länk: http://villaagarna.se/ På deras hemsida finns också mycket värdefull info gällande dolda fel http://villaagarna.se/Radgivning/Dolda-fel---allt-du-behover-veta/

[Innehållet redigerades senast 2013-03-19 15:16]

Visa svaret Anmäl
2013-03-05 19:25
Om störningen är så allvarlig att det bedöms som ett men i nyttjanderätten, och varken grannen eller styrelsen är beredda att diskutera en lösning, så kan ni antingen kontakta miljöförvaltningen i er kommun, eller om styrelsen går med på det, ta kontakt med hyresnämnden, som kan hjälpa till med medling. Om man blir medlem i bostadsrättsägarnas riksorganisation: www.bostadsrattsagarna.se, så kan man få både rådgivning och juridisk hjälp.

[Innehållet redigerades senast 2013-03-05 19:27]

Visa svaret Anmäl
2013-02-25 15:33

[Innehållet redigerades senast 2013-02-25 15:34]

Visa svaret Anmäl
2013-02-25 09:30
i diskussionen Basdunk
Hej! När det handlar om störningar måste först en avvägning ske mellan den som blir störd och de övrigas intressen. I förarbetena till bostadsrättslagen anges att lindriga störningar får de boende stå ut med i ett flerfamiljshus, sådana störningar är inte att anse som störningar i boendet, även om dessa kan ha en viss skadlig effekt på hälsan. Något som av en boende kan uppfattas som störning och som nämndes i förarbetena var lekande barn i en lägenhet som stör en nattarbetandes sömn på dagen. Det är inte att anses som en störning i boendet även om det kan påverka den nattarbetandes boendemiljö. Vid övervägning vilka slags störningar som skall tålas i ett flerfamiljshus får man försöka utreda vad den allmänna uppfattningen/normen är. Det gäller även de störningar som kan försämra boendemiljön. Störningarna får inte inverka så att man inte kan fungera normalt pga. störningen. Störningar som sker nattetid är inte störningar som man skall behöva tolerera som bostadsrättshavare. Det finns ett rättsfall som handlar om störning i boendet, det så kallade pianomålet. NJA 1991 s. 574. Det domstolen tog hänsyn till var bland annat pianospelandets omfattning, när på dygnet denna skedde och den ljudnivå som grannarna utsattes för. Pianoövningarna översteg inte två timmar under vardagarna fram till torsdag och två till fyra timmar under lördag och söndag. Pianospelandet skedde aldrig efter 19.30. Även om den pianospelandes grannar kände sig störda kan pianoövningar i denna angivna omfattning med utövandet under den tid på dygnet som det utövades inte anses gå utöver de störningar som man får utstå. Högsta domstolen menade att de kringboendes intresse måste ställas mot den musciserandes intresse. Det är inte bara yrkesmusiker som har intresse av att kunna använda sin lägenhet för övningsspelande. Utan detta gäller även en amatörmusiker. Förmodligen skulle samma resonemang kunna användas i ditt exempel. Kanske kan ni prata med grannarna och höra om de kan dämpa basljudet, använda hörlurar eller genom att lägga in en tjock matta, andra textilier eller på annat sätt isolera rummet man spelade i lite extra.

[Innehållet redigerades senast 2013-02-25 09:31]

Visa svaret Anmäl
2013-02-21 09:21
i diskussionen Felbyggd dörr?
Enligt Boverkets föreskrifter gäller följande: Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga, medge passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°. Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen. Reglerna hittar ni på följande länk: http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Regler-om-byggande/Boverkets-byggregler-BBR/ Normalt sett är det inte ni som är avtalspart till byggbolaget utan det är er förening. Om inte er bostadsrätt är planerad och utformad enligt dessa regler så är det er förening som är avtalspart med byggaren och ni får framföra era klagomål till styrelsen som i sin tur får kontakta byggaren. Detta under förutsättning att inte just dörren är ett tillval som ni avtalat direkt med byggaren om.

[Innehållet redigerades senast 2013-02-21 09:28]

Visa svaret Anmäl
2013-02-19 10:48
Med största sannolikhet är det din förening som är avtalspart till byggbolaget och som kan ställa anspråk utifrån garantiutfästelserna. Förutom att var och en i föreningen trycker på att styrelsen ska agera så kan ni (om ni är fler än en tiondel av medlemmarna i föreningen som skriftligen begär det) kräva att det utlyses en extrastämma då ni får ställa styrelsen till svars och kräva att de agerar för att få problemet löst. Om inte föreningen tar sitt ansvar kan ni som bostadsrättshavare i vissa fall ta saken i egna händer och se till att problemet får en lösning (sk självhjälp)och sedan kräva föreningen på ersättning för de kostnaderna ni får. Vid tvist med sin bostadsrättsförening kan man vända sig till intresseorganisationen bostadsrättsägarna http://www.bostadsrattsagarna.se Man kan också få hjälp med medling genom hyresnämnden, om föreningen accepterar detta. Läs mer här: http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadsratt_ny/Hyresnamndens-roll/ Man kan också vända sig till bostadsrättsnämnden http://www.bostadsrattsnamnden.se/ De tar bara emot skriftliga anmälningar och tar en avgift på 3000 kr för att pröva ett ärende.

Visa svaret Anmäl
2013-02-06 09:37
Bostadsrättshavaren skyldighet att ersätta skada som uppkommit på annan del av fastigheten regleras inte i bostadsrättslagen, om det inte gäller en vattenledningsskada. Bostadsrättshavarens skyldighet att ersätta andra skador på fastigheten regleras genom skadeståndslagen (1972:207) och därmed förutsätts vårdslöshet. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19720207.htm Jämför med följande domslut http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2007/2007-10-23%20T%202062-06%20dom.pdf

Visa svaret Anmäl
2013-01-28 08:11
Hej! Om inget annat står i era stadgar så är det normalt sett bostadsrättshavaren som ansvarar för målning av innerbåge, fönsterglas, beslag, tätlister, persienner och markiser. Yttre underhåll av bågar, karmar och dropplister brukar däremot föreningen ansvara för Om föreningen vill ta på sig ett större ansvar än man har enligt stadgarna så kan det krävas stadgeändringar. Eftersom bostadsrättshavaren normalt sett ansvarar för fönsterglas så låter det som om föreningen inte kan göra detta byte av fönster mot din vilja. I ditt fall skulle det då behöva göras en stadgeändring. För hjälp att medla i ett sådant ärende kan man vända sig till hyresnämnden. http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadsratt_ny/Hyresnamndens-roll/ Vid tvist kan man vända sig till bostadsrättsnämnden http://www.bostadsrattsnamnden.se/ Man kan också vända sig till intresseorganisationen bostadsrättsägarnas riksorganisation för juridisk hjälp. http://www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-01-28 08:52]

Visa svaret Anmäl
2013-01-22 10:00
​Du kan bli ersättningsskyldig om du har varit vållande till att det har uppkommit skador i lägenheten. Till exempel om du genom vårdslöshet har orsakat onormalt slitage. Om du lämnar lägenheten i ett sådant skick att hyresvärden - i stället för att underhålla den på normalt sätt - måste reparera den redan efter några år, kan du bli ersättningsskyldig för den merkostnad som uppkom till följd av att lägenheten reparerades tidigare än normalt. Du är inte skyldig att bevisa att skadorna redan fanns där när du flyttade in. Det är värden som är skyldig att bevisa att skadorna uppkommit under den tid då du hyrde lägenheten. Normalt gör värden detta genom att besiktiga lägenheten när en hyresgäst flyttar, och upprätta ett protokoll där eventuella skador antecknas. Som inflyttande hyresgäst är det klokt att be om en kopia av protokollet och jämföra det med lägenheten. I ditt besiktningsdokumentet bör det tydligt framkomma att de skador som fanns i lägenheten berodde på katturin som måste kommit under den tid du bott i lägenheten. Är du med i hyresgästföreningen kan du kontakta dem för mer hjälp. http://www.hyresgastforeningen.se Du kan också vända dig till hyresnämnden som kan medla mellan dig och din hyresvärd om ni inte på egen hand kan komma överens om vem som ska stå för en skada. Du kan läsa mer om detta här: http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadshyra/Fel-och-brister-i-lagenheten/

Visa svaret Anmäl
2013-01-10 09:49
i diskussionen Strimlade lån?
Strimlade lån betyder att föreningens lån delas upp på bostadsrättshavarna. Enligt ett i regeringsrätten fastställt förhandsbesked från skattenämnden (RÅ 1991 ref 68) fick en förening använda de av medlemmarna upplånade pengarna från extern rådgivare (med säkerhet i form av borgen som föreningen lämnade) för att amortera föreningens bottenlån för att få ner räntekostnaderna och minska årsavgifterna. Härigenom fick också medlemmarna dra av sina ränteutgifter, tilläggsinsatsen skulle öka omkostnadsbeloppet vid en kommande reavinstberäkning (heter nu kapitalvinstbeskattning) och att föreningens ställande av säkerhet för medlemmarnas lån inte skulle leda till några inkomstskatteeffekter för medlemmarna eller föreningen. Det skulle alltså inte räknas som någon utdelning.

Visa svaret Anmäl