Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
447
Senast inloggad:
2017-06-15 10:23
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2016-05-09 20:46
i diskussionen Störande hundar o katter
En kattägare måste visa hänsyn gentemot sin omgivning och bevaka olägenheter som kan uppkomma samt sköta sin katt på ett ansvarsfullt sätt. Kattägare är enligt 36 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skyldig att se till att deras djur förvaras och sköts ”så att olägenhet för människors hälsa inte uppkommer”. I miljöbalkens 9 kap 3§ definieras olägenhet för människors hälsa som en störning som är regelbunden och inte ringa. Det är kommunen som har tillsynen enligt miljöbalken. Lagen om tillsyn över hundar och katter säger att hundar och katter ”skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter”. Denna paragraf gäller skador som katterna kan orsaka på egendom. Tillsynsmyndigheten för denna lag är polisen. Rättsläget gällande miljöbalken är idag något oklart vad gäller katter i bostadsområden men en generella bedömning är att tamkatter inte utgör en olägenhet enligt miljöbalkens definition i 9 kap. 3§. Praxis medför att både kattägaren och den störda måste agera i ärendet vilket kan innebära att en kattägare ska ha tillsyn över sin katt när den är ute. En katt bör vara märkt, annars finns risken att den bedöms vara en vildkatt. Den som störs bör skyddar sig genom att t.ex. sätta nät över sandlådor, stänga dörrar, eller duscha vatten på katten. Fråga i en Zooaffär, de kan ha tips. I många bostadsområden har man kommit överens om en policy som både kattägare och icke kattägare kan hålla sig till. Kolla med din fastighetsägare om det inte är något som ni också kan ha. Om man inte kommer fram till en lösning kan ärendet prövas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Man kan anmäla till tillsynsmyndigheten som kan utreda frågan och fatta beslut som kan överklagas till Länsstyrelsen, vidare till Miljödomstolen och ibland ända till sista instans som är Miljööverdomstolen. Domar hittar du hos Stockholms miljödomstols i målen nr. 398-2000 och 1745-2003.

[Innehållet redigerades senast 2016-05-09 20:50]

Visa svaret Anmäl
2016-05-04 15:56
Under vissa förutsättningar kan man bli av med ett hyreskontrakt om det bedöms att man inte har behov av den som en permanent bostad. Bedömningen av om en lägenhet är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och framtidsplaner med avseende på boendet, lägenhetens storlek och standard i jämförelse med bostaden på arbets- eller studieorten samt möblemang och utrustning i respektive bostad. Om din kompis permanent bor i lägenheten och bara nyttjar skärgårdshuset som en fritidsbostad låter det inte som ett tillräckligt skäl för hyresvärden att säga upp hen. Om kompisen däremot jämt bor i fritidshuset och låter lägenheten stå tom större delen av tiden eller låter någon annan bo i den, utan fastighetsägarens tillåtelse, så kan det vara skäl att säga upp hen för att hen inte visat att hen har ett behov av den som permanent bostad. Det finns domslut från Hovrätten där man bedömt hyresgästens behov av lägenheten som permanenta bostad och att hon därför har ett skyddsvärt behov av denna. Detta behov ansågs i ärendet som tyngre än hyresvärdens behov av att frigöra lägenheten för andra ändamål. Ärendet kan läsas här: https://www.notisum.se/rnp/domar/rh/RH014008.htm

Visa svaret Anmäl
2016-04-20 16:27
i diskussionen balkongräcke
Likabehandlingsprincipen innebär att alla medlemmar ska behandlas lika men olika behandling av medlemmar kan ändå ibland vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har "nytta" av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Du kan läsa mer om detta här: http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/likabehandling Det är mycket möjligt att detta problem lämpar sig för en medling i hyresnämnden eller prövning i bostadsrättsnämnden som jag tipsade om i mitt förra svar.

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:53
i diskussionen balkongräcke

[Innehållet redigerades senast 2016-04-13 09:53]

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:53
i diskussionen balkongräcke
Eftersom föreningen är fastighetsägare är det alltid föreningen som har det rättsliga ansvarig. Om föreningen är osäker på om konstruktionen är tillräckligt säker skulle det kunna vara ett skäl att avvisa den åtgärd på balkongen som ni vill göra. Samma sak gäller för själva underhållet. Föreningen ansvarar för det framtida underhållet av balkongerna och det kan inte läggas på bostadsrättshavaren eftersom det handlar om ett yttre underhåll, såvida det inte gäller vissa särskilda uppgifter såsom att skotta snö från balkongen o måla golv o räcke på insidan. Det brukar normalt sett omfattas av bostadsrättshavarens underhållsansvar. Titta i era stadgar vilket ansvar bostadsrättshavarens har beträffande balkongerna i just er förening. Vill man ha hjälp med medling kan man vända sig till hyresnämnden som kan erbjuda medling, under förutsättning att föreningen accepterar detta. http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Man kan också göra en anmälan till Bostadsrättsnämnden och få ärendet prövat där. http://www.bostadsrattsnamnden.se/

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:34
Ditt beslut att själv ta in en besiktningsman inför försäljningen kan vara ett klokt beslut. Då får du dokumenterat om det är något fel i din lägenhet som du enligt ditt underhållsansvar är skyldig att åtgärda. Och precis som du skriver har föreningen bara rätt att på din bekostnad åtgärda sådant som faller under ditt underhållsansvar om du försummar ditt ansvar för lägenhetens skick i sådan utsträckning att annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på annans egendom. Dessutom krävs det att du inte efter uppmaning avhjälper bristen i lägenhetens skick så snart som möjligt. Samma sak gäller den mark som tillhör ditt hus om marken ingår i upplåtelsen. Annars är det föreningen som har underhållsansvar för marken. Och har man en ordförande som beter sig så som du beskriver så kanske man ska kontakta sina grannar och se till att ni väljer en annan ordförande på nästa stämma. Vilka som sitter i styrelsen är det ju inga andra än ni som är medlemmar i föreningen som kan göra något åt.

[Innehållet redigerades senast 2016-04-13 09:55]

Visa svaret Anmäl
2016-03-21 13:41
Rent juridiskt förhåller det sig så att dolda fel är egentligen inget som regleras vid köp av bostadsrätt utan bara vid köp av fast egendom, även om man också brukar prata om "dolda fel" vid bostadsrättsköp. Bostadsrätt utgör s.k. lös egendom, vilket innebär att jordabalkens felregler inte är tillämpliga, då de endast gäller vid köp av fast egendom, se KöpL 1 §jfr. JB 1:1, 2:1 och 2:2. https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900931.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.HTM Varken bostadsrättslagen eller någon annan lag reglerar omständigheten beträffande fel vid köp av bostadsrätt. I stället får man vända sig till köplagens regler, vilka reglerar köp av lös egendom (bostadsrätt jämförs då här med ”vara”i lagtexten) mellan privatpersoner För att kunna konstatera om fel föreligger utgår man i första hand vad som följer av avtalet (KöpL 17 §). Angående besiktningen kan man konstatera att köplagen inte uttryckligen ålägger köparen någon undersökningsplikt. Det som sägs i köplagen är att köparen inte får åberopa fel som han måste antas ha känt till vid köpet (KöpL 20 § 1 st.). Så i ditt fall borde man kunna strunta i huruvida felet är ett sk dolt fel eller inte utan istället fundera över vad som är rimligt att förvänta sig att du skulle antas kunna känna till. Har du fått info om att det är en "äkta" bostadsrättsföreningen skulle jag göra bedömningen att det inte är rimligt att förvänta sig att en bostadsrättsköpare ska gå in i årsredovisningen o själv kontrollräkna huruvida det faktiskt är det eller inte. Men som jag tidigare skrivit så har jag inte sett att det skulle finnas några avgjorda rättsfall på området så med säkerhet kan jag inte uttala mig.

Visa svaret Anmäl
2016-03-18 10:33
Den bedömningen vågar jag inge göra utan det blir något som får prövas i domstol. Jag har inte sett att det finns några sådana ärenden avgjorda, men att kräva att man som bostadsrättsköpare går in i årsredovisningen o analyserar siffrorna på ett sådant sätt att man som köpare skulle upptäcka det som Skatteverket senare upptäcker låter inte rimligt.

Visa svaret Anmäl
2016-03-17 14:36
Om skatteverket 2014 gjorde bedömningen att föreningen 2014 var äkta då så ja. Men bedömning huruvida en förening är äkta eller ej är som du ser i informationen i ovanstående länkarna inte lätt, så tyvärr kan jag inte ge ett mer precist svar än detta.

Visa svaret Anmäl
2016-03-16 16:42
Det vågar jag inte uttala mig om. Det kan ju tolkas som att när du köpte lägenheten så var det en äkta förening som senare efter beslut från Skatteverket blev en oäkta o då var det ju inget fel i beskrivningen just vid köptetillfället. Fel som du kan klaga på måste dels vara dolda, dvs sådana man inte kan upptäcka o dels ha funnits vid köpetillfället. Inte som uppstår vid ett senare tillfälle. Att föreningen senare blir oäkta är kanske inget man kunnat förutse.

Visa svaret Anmäl
2016-03-15 15:31
Huruvida en förening är äkta eller oäkta ska framgå av årsredovisningen som mäklaren ska tillhandahålla, och i mäklarnas lägenhetsprospekt, och är normalt sett inget man själv kan räkna ut, särskilt om det är ett gränsfall. Om en förening har många stora affärslokaler eller många hyresgäster så kan den vara en oäkta förening. En oäkta förening kan dessutom bli äkta, och tvärtom, om förhållandena förändras. Är man osäker så får man fråga. Jag har svårt att se att detta skulle kunna vara ett dolt fel då det är en uppgift som lätt bör kunna kontrolleras, såvida man inte fått info om att det är en äkta förening som visar sig inte alls vara det. Du hittar bra info om de nya reglerna här: https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/svarpavanligafragor/forsaljningavbostadochuppskovmedvinst/andelioaktabostadsforetag/vilkaskattereglergallerformigsomharenbostadsrattiettoaktabostadsforetag.5.10010ec103545f243e8000806.html http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/oakta-bostadsrattsforening/ http://www.privataaffarer.se/bostad/dubbel-skattesmall-for-dem-som-bor-i-oakta-bostadsrattsforeningar-729952

[Innehållet redigerades senast 2016-03-15 15:31]

Visa svaret Anmäl
2016-03-14 15:26
Om ni har ett avtal som omfattar ett dröjsmålsvite på 1%/vecka och hantverkarena är försenade ett visst antal veckor med det från början avtalade arbetet så har jag svårt att se att ni inte skulle vara berättigade till det dröjsmålsvite som ni från början kommit överens om. Särskilt inte om du kan styrka det genom ett skriftligt avtal. Detta dröjsmålsvite borde du kunna dra av från den summa som ni från början har kommit överens om och som hantverkaren nu kräver dig på. Betala resterande del av fakturan o bestrid den del av betalningen som motsvarar vad du enligt avtal har rätt att kräva som dröjsmålsvite. Detta är inget som ska påverka din möjlighet till en reklamation enligt konsumenttjänstlagen eller eventuellt utfäst garanti. Om tvisten inte löser sig kan du kontakta din kommunala konsumentvägledare för mer hjälp.

Visa svaret Anmäl
2016-03-07 16:04
i diskussionen Markrätt
Vad du som bostadsrättshavare får göra med marken är styrt av om marken är upplåten med bostadsrätt eller inte. Om marken är upplåten med bostadsrätt ska det framgå av det ursprungliga upplåtelseavtalet mellan förening och förste innehavare av bostadsrätten. I upplåtelseavtalet står vad som hör till bostadsrätten, till exempel mark, förråd, garage, p-plats mm. Står det i upplåtelseavtalet att marken är upplåten med bostadsrätt gäller att du har rätt att göra vissa åtgärder på den upplåtna marken. När marken är upplåten med bostadsrätt kan du få sätta upp staket, lägga trall eller sten, plantera blommor och buskar. Underhållet får du själv själv stå för. Bygger du ett tak över får du stå för underhållet även av detta. Läs mer här: http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/artiklar/sa-regleras-nyttjandet-av-marken#sthash.yPzKBPO0.dpuf -

Visa svaret Anmäl
2016-02-11 10:54
Frågan är om uteplatsen ingår i upplåtelsen av bostadsrätten eller ej. Detta kan du få reda på genom att kontrollera vad som står i den ursprungliga upplåtelsen eller i överlåtelsekontraktet till er lägenhet, om inte ni är första ägaren som köpte med upplåtelse direkt från föreningen. Om det är en lägenhet där en uteplats ingår i upplåtelsen skall detta enligt förarbetet till bostadsrättslagen 18§ stå med i en objektsbeskrivning. Är detta fallet kan inte föreningen dra in er uteplats utan att man gör förändringar i själva upplåtelsen. Om vi utgår från att uteplatsen inte ingår i upplåtelsen men er bostadsrätt marknadsförts med en objektsbeskrivning där det ges sken av att det finns en egen trädgård så låter det som om mäklaren brustit i god fastighetsmäklarsed genom att ha en vilseledande formulering. Då kan ni rikta skadeståndskrav gentemot fastighetsmäklaren om hen orsakar er en ekonomisk skada, dvs om ni fick betala mer för en bostadsrätt med tillhörande trädgård i förhållande till vad en likvärdig bostadsrätt skulle ha kostat utan trädgård. På följande länk finns en dom från Fastighetsmäklarinspektionen som gäller just ett sådant här ämne. http://www.fmi.se/11073?pdf=1 Om så är fallet har ni förmodligen inte mer rätt till trädgården än övriga medlemmar i föreningen. Möjligtvis kan marken var upplåten med nyttjanderätt, men för att det också ska gälla er behöver ett nytt nyttjanderättsavtal upprättas med markägaren(föreningen) som ju inte är skyldiga att göra detta även om tidigare bostadsrättshavare haft ett sådant.

Visa svaret Anmäl
2015-12-23 10:25
Nej, men du måste göra en anmälan till byggnadsnämnden och få ett startbesked. På följande länk finns mer info http://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygga-utan-bygglov/attefallshus/

Visa svaret Anmäl
2015-12-21 10:04
Det är jordabalken som reglera köp av fast egendom oavsett vem som står som säljare. Du kan klaga på ett dolt fel i upp till tio år från det att du fick tillträde till huset. Du som köpare måste klaga (reklamera) inom rimlig tid från det att du upptäckte felet. Det du kan kräva är avdrag på köpesumman. Om felet beror på försummelse från säljaren eller om bostaden inte uppfyller vad säljaren har lovat kan du också ha rätt till skadestånd. Om felet är av väsentlig betydelse kan köparen inom ett år från tillträdet kräva att kontraktet hävs. För att något ska räknas som ett dolt fel måste de här fyra kriterierna uppfyllas: •felet måste ha funnits vid köptillfället •felet ska inte ha varit upptäckbart •felet ska inte ha varit förväntat •bostadens egenskaper avviker från uppgifter som säljaren har lämnat. Du kan läsa mer om detta på följande sida: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/

Visa svaret Anmäl
2015-12-21 09:59

[Innehållet redigerades senast 2015-12-21 09:59]

Visa svaret Anmäl
2015-12-21 09:58
För att kunna fullfölja ett balkongprojekt krävs ett beslut på föreningsstämma med två tredjedelars majoritet samt godkännande av hyresnämnden om inte samtliga som påverkas av åtgärden röstar för utbyggnaden eller på annat sätt godkänner den. Det är föreningen som står som byggherre, alltså juridisk och ekonomisk motpart till balkongentreprenören. Det finns olika varianter på hur kostnaden för balkongen skall fördelas inom föreningen. Praxis är att den enskilde medlemmen betalar föreningen hela kostnaden för “sin” balkong. Medlemmar som inte vill eller kan bygga balkong vill ju inte bidra till något de inte har nytta av. Ett sätt att lösa detta kan vara att varje lägenhet som vill ha balkong kommer att få lägga en handpenning för bygglovsansökan etc när balkongen helt ska bekostas av bostadsrättsinnehavaren. När balkongen är på plats räknas andelstalen om så att underhållskostnad för balkong ingår.Kostnaden skall tas upp som kapitaltillskott vid beräkning av reavinst vid försäljning av lägenheten. O tänk på att arbetskostnaden för montage av balkong inte berättigar till rotavdrag. Kostnaden för framtida underhåll av balkongen brukar i framtiden belasta föreningen som helhet. Därför kan man justera andelstalet för lägenhet som byggt balkong. Möjligheten att justera andelstal och hur detta får ske beror på föreningens stadgar samt hur andelstalen i föreningen är beräknade. Observera att det inte är något som föreningen måste göra.

Visa svaret Anmäl
2015-12-10 10:28
Man får under entreprenadtiden påkalla förbesiktning av arbete som är svåråtkomligt för besiktning efter färdigställandet, som tas i bruk före färdigställandet eller, om avhjälpande av fel i arbete efter färdigställande skulle vara väsentligt olägenhet eller i övrigt om särskilda skäl föreligger. Förbesiktningen har sin största praktiska betydelse som komplement eller alternativ till beställarens fortlöpande kontroll liksom till entreprenörens egenkontroll. Vid slutbesiktning ska man pröva och avgöra frågan om godkännande av entreprenaden. Slutbesiktning ska ske först vid kontraktstidens utgång eller om entreprenaden färdigställs senare, utan dröjsmål efter det att entreprenören meddelat sig färdig. Objektet för besiktning kan vara hela entreprenaden eller huvuddel av entreprenaden enligt kontrakt. Om slutbesiktning inte verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet ska entreprenaden anses godkänd och avlämnad från den dag då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts (AB 7§12) Garantitiden brukar inte börja förrän entreprenaden är klar o slutbesiktigad. Om ni är oense med styrelsen får ni kalla till extrastämma där ni tar upp era klagomål. Om det behövs och föreningen (styrelsen) går med på det kan man ta hjälp av hyresnämnden som har till uppgift att hjälpa till med medling när en medlem och föreningen är oense. Det som för övrigt gäller när man tillträder en nyproducerad bostadsrätt är att den när den skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse, tillhandahållas i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har avtalats. Om någon besiktning från kommunens sida ska göras känner inte jag till vid nyproduktion av bostadsrättsradhus. Däremot finns det reglerat i Plan och bygglagen hur en byggnation ska gå till och vad som krävs. Men kontakta din kommun och fråga vad som gäller.

Visa svaret Anmäl
2015-10-28 16:16
Vad jag förstår har du inte ännu ingått något köpeavtal utan den fråga du tar upp är något som föreningen kräver som förutsättning för att du ska få köpa o inreda vinden. Börja med att titta i era stadgar vad som står beträffande dörrar. Vem har ansvar för dörrarnas underhåll. Är det var och en bostadsrättshavare som ansvarar för underhållet av dörrarna så låter det som ett oskäligt avtalsvillkor att du skulle behöva byta o betala för det som de andra medlemmarna i föreningen ansvarar för. Samma sak om det är föreningen som har underhållsansvar för dörrarna. Om anledningen att man vill byta ut dörrarna bara är estetiska, dvs att man vill ha en enhetlig trappuppgång så låter också detta tveksamt om det skulle vara skäl nog att kräva att du ska stå för hela kostnaden att byta samtliga dörrar, även källardörren. Om anledningen är att vindsbygget antas påverka brandrisken o att man därför måste byta alla dörrar till brandklassad så skulle det möjligtvis kunna vara ett godtagbart skäl, men det skulle ju innebära att ni tar hela kostanden för att samtliga medlemmar får bättre dörrar vilket också det låter orimligt. Fråga föreningen på vilken grund eller vilket juridiskt stöd de har för att kräva att ni ska bära hela kostnaden för dörrbytet. Vid tvist kan man ta hjälp av hyresnämnden för medling eller av bostadsrättsnämnden för beslut. Information hur du då går tillväga finns på följande sida:http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ http://www.bostadsrattsnamnden.se/ På följande sida finns mer att läsa beträffande bygge av vindslägenhet http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/vind-bygge-av-lagenheter

Visa svaret Anmäl