Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
456
Senast inloggad:
2017-08-14 11:00
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2016-06-20 10:44
Jag kan inte se att du skulle kunna bli skadeståndsskyldig gentemot mäklaren för att du själv kontaktar säljaren. Och är mäklaren inte registrerad hos FMI bör du vara extra försiktig. Den som yrkesmässigt förmedlar fastigheter i Sverige ska vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. http://www.fmi.se/registrering

Visa svaret Anmäl
2016-06-17 12:17
i diskussionen Jävig styrelse...
Om en juridisk person (tex aktiebolag eller handelsbolag) äger bostadsrätter i en förening får styrelseledamöter eller delägare i den juridiska personen vara ledamöter i bostadsrättsföreningens styrelse, om inget annat stadgas. Det är inget som hindrar att två eller flera delägare av en bostadsrätt samtidigt sitter i styrelsen. De har då varsin röst på styrelsesammanträden, vilket de dock inte har på stämman. Om inget annat bestäms i stadgarna har en medlem som har flera bostadsrätter i samma förening ändå bara en röst. Så kolla i era stadgar vad som står där. Beträffande jäv får en jävig person, dvs en som kan antas ha egna intressen att bevaka, och dessa intressen är i konflikt med föreningens intressen, inte rösta i just den frågan. Jävbestämmelserna blir bara aktuella vid votering och inte vid beslut genom acklamation, alltså att de närvarande säger ja eller nej. Likabehandlingsregeln som finns i Lag om ekonomisk förening betyder att stämman eller styrelsen inte får gynna eller missgynna vissa medlemmar på bekostnad av föreningen eller andra medlemmar. Föreningsstämman får inte fatta beslut som är ägnade att bereda otillbörlig fördel åt en medlem eller någon annan, eller till nackdel för föreningen eller någon annan. Föreningen får alltså inte gynna eller missgynna någon viss person. På din beskrivning låter det som om lägenhetshotellet har mer generösa regler för andrahandsuthyrning än vad ni har. Vid tvist med er förening kan du alltid gå till hyresnämnden http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ och begära medling, om din förening accepterar detta, eller göra en anmälan till bostadsrättsnämnden som kan pröva frågan. http://bostadsrattsnamnden.se/

[Innehållet redigerades senast 2016-06-17 12:17]

Visa svaret Anmäl
2016-06-17 11:33
Handlar det om ett hus i Sverige eller i något annat land? I Sverige är det normalt sett säljaren av objektet som ingår avtal med mäklaren och som betalar mäklarens arvode. Men en mäklare har ju enligt nya fastighetsmäklarlagen rätt att ha viss sidoverksamhet, så om det är någon sådan tjänst som du som köpare ska betala för så låter det konstigt om den tjänsten skulle vara kopplad till procent på objektets pris. Varför mäklaren skulle kräva dig på skadestånd för att du själv kontaktar säljaren och ställer frågor kan jag inte förstå. Inte heller att det skulle ligga några moraliska aspekter i ett sådant agerande. Kontakta fastighetsmäklarinspektionen och hör vad de har att säga om mäklarens agerande. Du hittar deras kontaktuppgifter på följande sida: http://www.fmi.se/

[Innehållet redigerades senast 2016-06-17 11:34]

Visa svaret Anmäl
2016-06-09 09:28
Att lägenhetens storlek, förrådets storlek och avgiften hänger samman låter för mig både rimligt och logiskt. Sen kan det säkert finns orsaker som göra att man fördelar förråd utifrån andra principer men då bör det tydligt framgå av något dokument som kommuniceras för att undvika missnöje och onödiga tvister.

Visa svaret Anmäl
2016-06-02 14:46
Någon särskild lagreglering gällande förråd finns inte. Man får titta på om det sägs något i det ursprungliga upplåtelseavtalet. Ibland omfattar nämligen upplåtelsen av bostadsrätt även förråd. Anges allmänt att det ska finnas tillgång till förråd eller anges visst märkt förråd så är det vad som gäller. Ibland kan det finas information i den ekonomiska planen eller i lägenhetsförteckningen beträffande förråd. Finns det noteringar om förråd som kan knytas till viss lägenhet i handlingarna bör det tillmätas stor betydelse. Samma gäller om medlemmar betalar extra – någon form av hyra – för förråd. Det kan tänkas att det i överlåtelseavtal anges att ett eller fler förråd ingår men detta behöver inte ha avgörande betydelse. Det är en ju en överenskommelse mellan säljare och köpare och binder inte utan vidare föreningen. Styrelsen får anses ha förhållandevis stor frihet att besluta om hur förråd ska disponeras – alltså även mot berörda medlemmars vilja. Vid omfördelning av förråd är det rimligt att stora lägenheter får större förråd än små. Om möjligt ska likvärdiga lägenheter tilldelas likvärdiga förråd. Dock kan andra regler bli tillämpliga när man bygger nya förråd. Dock borde huvudprincipen ändå gälla. Läs mer på följande sida: http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/lagenhetsforrad

Visa svaret Anmäl
2016-06-02 14:26
Om det endast är fråga om att byta ut gamla stammar mot nya, utan att något annat ändras, är stambytet att se som underhåll av huset. Formellt sett kan en styrelse besluta om sådant. Men eftersom stambyte oftast är både en ingripande och kostsam åtgärd kan det vara lämpligt att frågan behandlas av en föreningsstämma, men alltså inget krav. Om även andra förändringar ska göras i lägenheterna tex att badkar byts ut mot duschkabiner och någon medlem motsätter sig en sådan förändring, då krävs stämmobeslut med två tredjedels majoritet. Beslutet måste därefter godkännas av hyresnämnden. Observera att alla medlemmar som berörs av sådana förändringar måste tillfrågas. Du kan läsa mer om detta på Bostadsrätternas hemsida:http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/stambyte

Visa svaret Anmäl
2016-05-18 14:44
EU-länderna har gemensamt beslutat att stegvis fasa ut glödlampor och annan ineffektiv belysning till förmån för energieffektivare lampor med bra ljus. Detta sker via ekodesigndirektivet och energimärkningsdirektivet. De glödlampor som fortfarande finns i butik får säljas slut och glödlampor som finns i ditt hem kan du fortsätta att använda tills de slocknat, och då ska du lämna dem till miljöstation för återvinning, de får inte kastas i soporna eller i glasåtervinningen. När alla glödlampor är borta beräknas det minska elanvändningen i EU med 39 miljarder kilowattimmar och i Sverige med 2 miljarder kilowattimmar per år. Sveriges minskning motsvarar den totala energianvändningen för 100 000 eluppvärmda villor under ett år. Det finns krav på lampor, både vad gäller energieffektivitet, kvalitet, livslängd och hur mycket av det ursprungliga ljusflödet som måste finnas kvar efter 6 000 timmar samt bra färgåtergivning, minst Ra 80 eller bättre. Dessutom ska lamporna och armaturerna energimärkas, de effektivaste lamporna är i energiklass A++. Sista steget i utfasningen sker 2018 då skärps kraven på halogenlampor då halogenlampor i energiklass C-D försvinner. Någon regel som ger din fastighetsägare en skyldighet att byta ut lamporna innan de har brunnit ut finns inte.

Visa svaret Anmäl
2016-05-18 14:33
i diskussionen Stambyte gått fel
Då låter det inte som om du överhuvudtaget är avtalspart med byggfirman utan bara med din förening som i sin tur är avtalspart med byggfirman. Du har då inte rätt att ta del av något besiktningsdokument från byggfirman och kan inte rikta dina krav gentemot byggfirman utan bara mot föreningen som i sin tur får reklamera ett felaktigt utfört arbete till byggfirman. Det är bara om det går att bevisa att byggfirman av vårdslöshet orsakat dig en skada som du på utomkontraktuella grunder och enligt skadeståndslagen kan rikta några anspråk på byggfirman. Men då måste du kunna bevisa vårdslöshet, vilket inte är så lätt. Du får istället ligga på din förening och kräva att de ställer krav på byggfirman att de fel som finns i ditt badrum beträffande sådant som du enligt era stadgar har underhållsansvar för åtgärdas utan kostnad för dig.

[Innehållet redigerades senast 2016-05-18 14:33]

Visa svaret Anmäl
2016-05-16 15:44
i diskussionen Stambyte gått fel
En av frågorna man måste ställa sig innan man kan svara på dina frågor är om det är du eller bostadsrättsföreningen som är avtalspart med byggfirman, eller om det är ett avtal där bostadsrättsföreningen har avtal gällande det arbetet som har med bostadsrättsföreningens ansvara att göra och du har ett separat avtal med företag för det arbete som har med ditt underhållsansvar att göra. Detta reglerar nämligen om konsumenttjänstlagen överhuvudtaget är tillämplig gentemot byggföretaget.

Visa svaret Anmäl
2016-05-09 20:46
i diskussionen Störande hundar o katter
En kattägare måste visa hänsyn gentemot sin omgivning och bevaka olägenheter som kan uppkomma samt sköta sin katt på ett ansvarsfullt sätt. Kattägare är enligt 36 § förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd skyldig att se till att deras djur förvaras och sköts ”så att olägenhet för människors hälsa inte uppkommer”. I miljöbalkens 9 kap 3§ definieras olägenhet för människors hälsa som en störning som är regelbunden och inte ringa. Det är kommunen som har tillsynen enligt miljöbalken. Lagen om tillsyn över hundar och katter säger att hundar och katter ”skall hållas under sådan tillsyn som med hänsyn till deras natur och övriga omständigheter behövs för att förebygga att de orsakar skador eller avsevärda olägenheter”. Denna paragraf gäller skador som katterna kan orsaka på egendom. Tillsynsmyndigheten för denna lag är polisen. Rättsläget gällande miljöbalken är idag något oklart vad gäller katter i bostadsområden men en generella bedömning är att tamkatter inte utgör en olägenhet enligt miljöbalkens definition i 9 kap. 3§. Praxis medför att både kattägaren och den störda måste agera i ärendet vilket kan innebära att en kattägare ska ha tillsyn över sin katt när den är ute. En katt bör vara märkt, annars finns risken att den bedöms vara en vildkatt. Den som störs bör skyddar sig genom att t.ex. sätta nät över sandlådor, stänga dörrar, eller duscha vatten på katten. Fråga i en Zooaffär, de kan ha tips. I många bostadsområden har man kommit överens om en policy som både kattägare och icke kattägare kan hålla sig till. Kolla med din fastighetsägare om det inte är något som ni också kan ha. Om man inte kommer fram till en lösning kan ärendet prövas utifrån gällande lagstiftning och praxis. Man kan anmäla till tillsynsmyndigheten som kan utreda frågan och fatta beslut som kan överklagas till Länsstyrelsen, vidare till Miljödomstolen och ibland ända till sista instans som är Miljööverdomstolen. Domar hittar du hos Stockholms miljödomstols i målen nr. 398-2000 och 1745-2003.

[Innehållet redigerades senast 2016-05-09 20:50]

Visa svaret Anmäl
2016-05-04 15:56
Under vissa förutsättningar kan man bli av med ett hyreskontrakt om det bedöms att man inte har behov av den som en permanent bostad. Bedömningen av om en lägenhet är en hyresgästs permanenta bostad ska göras utifrån en helhetsbedömning med beaktande av sådana förhållanden som hyresgästens familjeförhållanden och sociala situation, hyresgästens anknytning till orten och framtidsplaner med avseende på boendet, lägenhetens storlek och standard i jämförelse med bostaden på arbets- eller studieorten samt möblemang och utrustning i respektive bostad. Om din kompis permanent bor i lägenheten och bara nyttjar skärgårdshuset som en fritidsbostad låter det inte som ett tillräckligt skäl för hyresvärden att säga upp hen. Om kompisen däremot jämt bor i fritidshuset och låter lägenheten stå tom större delen av tiden eller låter någon annan bo i den, utan fastighetsägarens tillåtelse, så kan det vara skäl att säga upp hen för att hen inte visat att hen har ett behov av den som permanent bostad. Det finns domslut från Hovrätten där man bedömt hyresgästens behov av lägenheten som permanenta bostad och att hon därför har ett skyddsvärt behov av denna. Detta behov ansågs i ärendet som tyngre än hyresvärdens behov av att frigöra lägenheten för andra ändamål. Ärendet kan läsas här: https://www.notisum.se/rnp/domar/rh/RH014008.htm

Visa svaret Anmäl
2016-04-20 16:27
i diskussionen balkongräcke
Likabehandlingsprincipen innebär att alla medlemmar ska behandlas lika men olika behandling av medlemmar kan ändå ibland vara tillåtet om det är sakligt motiverat. Föreningen kan, utan att bryta mot principen, fatta beslut som endast en viss grupp av medlemmar har "nytta" av under förutsättning av att beslutet är sakligt och objektivt motiverat. Du kan läsa mer om detta här: http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/likabehandling Det är mycket möjligt att detta problem lämpar sig för en medling i hyresnämnden eller prövning i bostadsrättsnämnden som jag tipsade om i mitt förra svar.

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:53
i diskussionen balkongräcke

[Innehållet redigerades senast 2016-04-13 09:53]

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:53
i diskussionen balkongräcke
Eftersom föreningen är fastighetsägare är det alltid föreningen som har det rättsliga ansvarig. Om föreningen är osäker på om konstruktionen är tillräckligt säker skulle det kunna vara ett skäl att avvisa den åtgärd på balkongen som ni vill göra. Samma sak gäller för själva underhållet. Föreningen ansvarar för det framtida underhållet av balkongerna och det kan inte läggas på bostadsrättshavaren eftersom det handlar om ett yttre underhåll, såvida det inte gäller vissa särskilda uppgifter såsom att skotta snö från balkongen o måla golv o räcke på insidan. Det brukar normalt sett omfattas av bostadsrättshavarens underhållsansvar. Titta i era stadgar vilket ansvar bostadsrättshavarens har beträffande balkongerna i just er förening. Vill man ha hjälp med medling kan man vända sig till hyresnämnden som kan erbjuda medling, under förutsättning att föreningen accepterar detta. http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Man kan också göra en anmälan till Bostadsrättsnämnden och få ärendet prövat där. http://www.bostadsrattsnamnden.se/

Visa svaret Anmäl
2016-04-13 09:34
Ditt beslut att själv ta in en besiktningsman inför försäljningen kan vara ett klokt beslut. Då får du dokumenterat om det är något fel i din lägenhet som du enligt ditt underhållsansvar är skyldig att åtgärda. Och precis som du skriver har föreningen bara rätt att på din bekostnad åtgärda sådant som faller under ditt underhållsansvar om du försummar ditt ansvar för lägenhetens skick i sådan utsträckning att annans säkerhet äventyras eller det finns risk för omfattande skador på annans egendom. Dessutom krävs det att du inte efter uppmaning avhjälper bristen i lägenhetens skick så snart som möjligt. Samma sak gäller den mark som tillhör ditt hus om marken ingår i upplåtelsen. Annars är det föreningen som har underhållsansvar för marken. Och har man en ordförande som beter sig så som du beskriver så kanske man ska kontakta sina grannar och se till att ni väljer en annan ordförande på nästa stämma. Vilka som sitter i styrelsen är det ju inga andra än ni som är medlemmar i föreningen som kan göra något åt.

[Innehållet redigerades senast 2016-04-13 09:55]

Visa svaret Anmäl
2016-03-21 13:41
Rent juridiskt förhåller det sig så att dolda fel är egentligen inget som regleras vid köp av bostadsrätt utan bara vid köp av fast egendom, även om man också brukar prata om "dolda fel" vid bostadsrättsköp. Bostadsrätt utgör s.k. lös egendom, vilket innebär att jordabalkens felregler inte är tillämpliga, då de endast gäller vid köp av fast egendom, se KöpL 1 §jfr. JB 1:1, 2:1 och 2:2. https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19900931.htm http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.HTM Varken bostadsrättslagen eller någon annan lag reglerar omständigheten beträffande fel vid köp av bostadsrätt. I stället får man vända sig till köplagens regler, vilka reglerar köp av lös egendom (bostadsrätt jämförs då här med ”vara”i lagtexten) mellan privatpersoner För att kunna konstatera om fel föreligger utgår man i första hand vad som följer av avtalet (KöpL 17 §). Angående besiktningen kan man konstatera att köplagen inte uttryckligen ålägger köparen någon undersökningsplikt. Det som sägs i köplagen är att köparen inte får åberopa fel som han måste antas ha känt till vid köpet (KöpL 20 § 1 st.). Så i ditt fall borde man kunna strunta i huruvida felet är ett sk dolt fel eller inte utan istället fundera över vad som är rimligt att förvänta sig att du skulle antas kunna känna till. Har du fått info om att det är en "äkta" bostadsrättsföreningen skulle jag göra bedömningen att det inte är rimligt att förvänta sig att en bostadsrättsköpare ska gå in i årsredovisningen o själv kontrollräkna huruvida det faktiskt är det eller inte. Men som jag tidigare skrivit så har jag inte sett att det skulle finnas några avgjorda rättsfall på området så med säkerhet kan jag inte uttala mig.

Visa svaret Anmäl
2016-03-18 10:33
Den bedömningen vågar jag inge göra utan det blir något som får prövas i domstol. Jag har inte sett att det finns några sådana ärenden avgjorda, men att kräva att man som bostadsrättsköpare går in i årsredovisningen o analyserar siffrorna på ett sådant sätt att man som köpare skulle upptäcka det som Skatteverket senare upptäcker låter inte rimligt.

Visa svaret Anmäl
2016-03-17 14:36
Om skatteverket 2014 gjorde bedömningen att föreningen 2014 var äkta då så ja. Men bedömning huruvida en förening är äkta eller ej är som du ser i informationen i ovanstående länkarna inte lätt, så tyvärr kan jag inte ge ett mer precist svar än detta.

Visa svaret Anmäl
2016-03-16 16:42
Det vågar jag inte uttala mig om. Det kan ju tolkas som att när du köpte lägenheten så var det en äkta förening som senare efter beslut från Skatteverket blev en oäkta o då var det ju inget fel i beskrivningen just vid köptetillfället. Fel som du kan klaga på måste dels vara dolda, dvs sådana man inte kan upptäcka o dels ha funnits vid köpetillfället. Inte som uppstår vid ett senare tillfälle. Att föreningen senare blir oäkta är kanske inget man kunnat förutse.

Visa svaret Anmäl
2016-03-15 15:31
Huruvida en förening är äkta eller oäkta ska framgå av årsredovisningen som mäklaren ska tillhandahålla, och i mäklarnas lägenhetsprospekt, och är normalt sett inget man själv kan räkna ut, särskilt om det är ett gränsfall. Om en förening har många stora affärslokaler eller många hyresgäster så kan den vara en oäkta förening. En oäkta förening kan dessutom bli äkta, och tvärtom, om förhållandena förändras. Är man osäker så får man fråga. Jag har svårt att se att detta skulle kunna vara ett dolt fel då det är en uppgift som lätt bör kunna kontrolleras, såvida man inte fått info om att det är en äkta förening som visar sig inte alls vara det. Du hittar bra info om de nya reglerna här: https://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/svarpavanligafragor/forsaljningavbostadochuppskovmedvinst/andelioaktabostadsforetag/vilkaskattereglergallerformigsomharenbostadsrattiettoaktabostadsforetag.5.10010ec103545f243e8000806.html http://www.borattupplysning.se/wp_brskola/oakta-bostadsrattsforening/ http://www.privataaffarer.se/bostad/dubbel-skattesmall-for-dem-som-bor-i-oakta-bostadsrattsforeningar-729952

[Innehållet redigerades senast 2016-03-15 15:31]

Visa svaret Anmäl