Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
432
Senast inloggad:
2017-03-14 11:58
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2015-12-21 10:04
Det är jordabalken som reglera köp av fast egendom oavsett vem som står som säljare. Du kan klaga på ett dolt fel i upp till tio år från det att du fick tillträde till huset. Du som köpare måste klaga (reklamera) inom rimlig tid från det att du upptäckte felet. Det du kan kräva är avdrag på köpesumman. Om felet beror på försummelse från säljaren eller om bostaden inte uppfyller vad säljaren har lovat kan du också ha rätt till skadestånd. Om felet är av väsentlig betydelse kan köparen inom ett år från tillträdet kräva att kontraktet hävs. För att något ska räknas som ett dolt fel måste de här fyra kriterierna uppfyllas: •felet måste ha funnits vid köptillfället •felet ska inte ha varit upptäckbart •felet ska inte ha varit förväntat •bostadens egenskaper avviker från uppgifter som säljaren har lämnat. Du kan läsa mer om detta på följande sida: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/

Visa svaret Anmäl
2015-12-21 09:59

[Innehållet redigerades senast 2015-12-21 09:59]

Visa svaret Anmäl
2015-12-21 09:58
För att kunna fullfölja ett balkongprojekt krävs ett beslut på föreningsstämma med två tredjedelars majoritet samt godkännande av hyresnämnden om inte samtliga som påverkas av åtgärden röstar för utbyggnaden eller på annat sätt godkänner den. Det är föreningen som står som byggherre, alltså juridisk och ekonomisk motpart till balkongentreprenören. Det finns olika varianter på hur kostnaden för balkongen skall fördelas inom föreningen. Praxis är att den enskilde medlemmen betalar föreningen hela kostnaden för “sin” balkong. Medlemmar som inte vill eller kan bygga balkong vill ju inte bidra till något de inte har nytta av. Ett sätt att lösa detta kan vara att varje lägenhet som vill ha balkong kommer att få lägga en handpenning för bygglovsansökan etc när balkongen helt ska bekostas av bostadsrättsinnehavaren. När balkongen är på plats räknas andelstalen om så att underhållskostnad för balkong ingår.Kostnaden skall tas upp som kapitaltillskott vid beräkning av reavinst vid försäljning av lägenheten. O tänk på att arbetskostnaden för montage av balkong inte berättigar till rotavdrag. Kostnaden för framtida underhåll av balkongen brukar i framtiden belasta föreningen som helhet. Därför kan man justera andelstalet för lägenhet som byggt balkong. Möjligheten att justera andelstal och hur detta får ske beror på föreningens stadgar samt hur andelstalen i föreningen är beräknade. Observera att det inte är något som föreningen måste göra.

Visa svaret Anmäl
2015-12-10 10:28
Man får under entreprenadtiden påkalla förbesiktning av arbete som är svåråtkomligt för besiktning efter färdigställandet, som tas i bruk före färdigställandet eller, om avhjälpande av fel i arbete efter färdigställande skulle vara väsentligt olägenhet eller i övrigt om särskilda skäl föreligger. Förbesiktningen har sin största praktiska betydelse som komplement eller alternativ till beställarens fortlöpande kontroll liksom till entreprenörens egenkontroll. Vid slutbesiktning ska man pröva och avgöra frågan om godkännande av entreprenaden. Slutbesiktning ska ske först vid kontraktstidens utgång eller om entreprenaden färdigställs senare, utan dröjsmål efter det att entreprenören meddelat sig färdig. Objektet för besiktning kan vara hela entreprenaden eller huvuddel av entreprenaden enligt kontrakt. Om slutbesiktning inte verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet ska entreprenaden anses godkänd och avlämnad från den dag då besiktningen rätteligen skulle ha verkställts (AB 7§12) Garantitiden brukar inte börja förrän entreprenaden är klar o slutbesiktigad. Om ni är oense med styrelsen får ni kalla till extrastämma där ni tar upp era klagomål. Om det behövs och föreningen (styrelsen) går med på det kan man ta hjälp av hyresnämnden som har till uppgift att hjälpa till med medling när en medlem och föreningen är oense. Det som för övrigt gäller när man tillträder en nyproducerad bostadsrätt är att den när den skall tillträdas första gången efter en bostadsrättsupplåtelse, tillhandahållas i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet. Detta gäller om inte något annat har avtalats. Om någon besiktning från kommunens sida ska göras känner inte jag till vid nyproduktion av bostadsrättsradhus. Däremot finns det reglerat i Plan och bygglagen hur en byggnation ska gå till och vad som krävs. Men kontakta din kommun och fråga vad som gäller.

Visa svaret Anmäl
2015-10-28 16:16
Vad jag förstår har du inte ännu ingått något köpeavtal utan den fråga du tar upp är något som föreningen kräver som förutsättning för att du ska få köpa o inreda vinden. Börja med att titta i era stadgar vad som står beträffande dörrar. Vem har ansvar för dörrarnas underhåll. Är det var och en bostadsrättshavare som ansvarar för underhållet av dörrarna så låter det som ett oskäligt avtalsvillkor att du skulle behöva byta o betala för det som de andra medlemmarna i föreningen ansvarar för. Samma sak om det är föreningen som har underhållsansvar för dörrarna. Om anledningen att man vill byta ut dörrarna bara är estetiska, dvs att man vill ha en enhetlig trappuppgång så låter också detta tveksamt om det skulle vara skäl nog att kräva att du ska stå för hela kostnaden att byta samtliga dörrar, även källardörren. Om anledningen är att vindsbygget antas påverka brandrisken o att man därför måste byta alla dörrar till brandklassad så skulle det möjligtvis kunna vara ett godtagbart skäl, men det skulle ju innebära att ni tar hela kostanden för att samtliga medlemmar får bättre dörrar vilket också det låter orimligt. Fråga föreningen på vilken grund eller vilket juridiskt stöd de har för att kräva att ni ska bära hela kostnaden för dörrbytet. Vid tvist kan man ta hjälp av hyresnämnden för medling eller av bostadsrättsnämnden för beslut. Information hur du då går tillväga finns på följande sida:http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ http://www.bostadsrattsnamnden.se/ På följande sida finns mer att läsa beträffande bygge av vindslägenhet http://www.bostadsratterna.se/allt-om-bostadsratt/faktablad/vind-bygge-av-lagenheter

Visa svaret Anmäl
2015-10-02 15:41
i diskussionen fönsterbyte
Tidigare har man hävdat att den som köper en bostadsrätt övertar tidigare ägares ansvar för skador tex pga underlåtna eller felaktiga reparationer. Detta finns tex skrivet i vissa föreningars stadgar. Men i det mål du refererar till sa HD 2007 att något ansvar pga tidigare ägares klantighet inte kunde komma på fråga. De delade därmed inte tingsrättens och hovrättens tidigare ståndpunkt. I domen: https://lagen.nu/dom/nja/2007s709 står det att ansvar gentemot föreningens fastighet ej regleras i bostadsrättslagen, utan regleras i skadeståndslagen. För att skadestånd enligt skadeståndsslagen ska komma på fråga behöver det vara fråga om vårdslöshet. Men om det skulle vara fråga om vårdslöshet skulle ni kunna bli ersättningsskyldiga på grund av skada som uppkommit genom eget eller annans vållande tex av tidigare ägare. I så fall får man kräva ersättning av tidigare ägare för den ekonomiska skada man i så fall drabbas av, under förutsättning att felet var dolt. Tvisten gentemot föreningen kan man antingen låta Bostadsrättsnämnden pröva, eller så får man låta domstol pröva ärendet. Info om Bostadsrättsnämnden hittar du här: http://www.bostadsrattsnamnden.se/ Man kan också begära en medling i Hyresnämnden om din förening går med på detta. Läs mer här: http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ En eventuell tvist med säljaren får man ta hjälp av tingsrätten för att få prövad. Läs mer här: http://www.domstol.se/Tvist/Stamningsansokan/

[Innehållet redigerades senast 2015-10-02 15:45]

Visa svaret Anmäl
2015-09-29 16:08
Om golven är ett tillval som ni avtalat direkt med byggföretaget om så har ni rätt att reklamera den undermåliga golvreparationen till byggföretaget. För att konstatera om det är en fackmässigt felaktig åtgärd man använt eller ej, så kan man i många fall behöva konsultera en kunnig och oberoende besiktningsman som kan hjälpa er att konstatera om felen åtgärdats på ett fackmässigt korrekt sätt eller ej. Om avtalet gällande golven är med ett byggföretag skulle man kunna låta Allmänna reklamationsnämnden pröva ärendet. Om det finns ett besiktningsprotokoll som accepterar lagningen av golvet så kan det dock bli svårt att bevisa att så inte är fallet. Om det inte finns ett separat avtal beträffande golvet med byggföretaget så har ni ert upplåtelseavtal med bostadsrättsföreningen och då kan ni inte låta ARN pröva ärendet utan då är det en fråga som kan prövas i Bostadsrättsnämnden eller i tingsrätten. På följande länk finns info om bostadsrättsnämnden:http://www.bostadsrattsnamnden.se/ Men samma sak gäller här. Utan ett besiktningsprotokoll som underkänner åtgärden på golvet så kan det bli väldigt svårt att vinna tvisten.

Visa svaret Anmäl
2015-09-16 11:04
Om det inte står annat i era stadgar så gäller precis som du skriver att du som bostadsrättshavare bara ansvarar för ytskiktet, när det gäller golven. Den exakta gränsdragningen framgår tyvärr inte alltid av stadgarna medans det hos vissa föreningar finns en beskrivning där man med ytskicket menar rummens golv jämte underliggande ytbehandling som krävs för att anbringa ytbeläggningen på ett fackmannamässigt sätt. Kan man inte komma överens om var gränsdragningen ska gå kan man ta hjälp av hyresnämnden som kan hjälpa till med medling. Du hittar deras kontaktuppgifter här: http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Vid en tvist kan du vända dig till bostadsrättsnämnden som kan pröva ärendet. Du hittar deras kontaktuppgifter o ärenden liknande ditt på deras hemsida: http://www.bostadsrattsnamnden.se/anmalan

Visa svaret Anmäl
2015-09-07 13:48
Förmodligen är det inte du utan din förening som ingått avtal med byggaren gällande bygget av bostadsrätten med tillhörande terrass. Då kan inte du direkt rikta dina krav gentemot byggaren utan du får då rikta dina krav gentemot din förening som förmodligen är avtalspart till byggfirman. Huruvida felet är så stort att det är skäligt att kräva att plankorna även på den franska balkongen ska bytas ut eller ej kan jag inte spekulera i. Förmodligen handlar det istället om ett prisavdrag, om lägenheten o dess balkonger inte motsvarar vad som avtalats o vad som är rimligt att kräva. Dvs samma golv på båda balkongerna om det är vad som avtalats. Nu verkar det ju vara samma golv men olika färg pga att ett är gammalt o ett utbytt, något som förmodligen kommer att jämna ut sig.

Visa svaret Anmäl
2015-09-03 11:00
i diskussionen Bristande ljudisolering
Styrelsen är skyldig att undersöka om ljudet från grannens lägenhet är av sådan omfattning att det kan anses som en störning i Bostadsrättslagens mening. Detta kan styrelsen undersöka genom att själva gå dit och lyssna samt höra med andra grannar om de också upplever några störningar. Dock är vår upplevelse av huruvida ljud från grannar är så störande att det utgör en sådan olägenhet som avses i bostadsrättslagens mening något ytterst subjektivt. Ett visst mått av störande ljud från grannar, om man bor i ett flerbostadshus, lär vara omöjligt att undvika. Folkhälsomyndigheten ger ut allmänna råd för buller inomhus. I dessa finns råd och rekommendationer för vad som gäller. Du kan läsa mer om detta här. http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/halsoskydd-och-miljohalsa/inomhusmiljo/buller/ Om inte din förening tar ditt problem på allvar kan du vända dig till din kommuns miljökontor, som bedömer situationen och kan fatta beslut om utredningar och åtgärder. Om man är oense med sin bostadsrättsförening kan man alltid vända sig till hyresnämnden för att få hjälp med medling, om din förening går med på detta. I vissa fall kan de även fatta beslut. Du kan läsa mer om detta på hyresnämndens hemsida: http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Du kan också läsa mer om buller i bostad på följande sida:http://www.omboende.se/sv/Aga1/Inomhusmiljo/Buller-/

Visa svaret Anmäl
2015-07-08 16:20
Enligt normalstadgarna är det du som bostadsrättshavare som ansvarar för fönsterglasen. Är det något annat som gäller i din förening så framgår det av era stadgar. Handlar det om ett garantifel som byggaren ansvarar för så är det er förening som är avtalspart o som kan reklamera det undermåliga fönsterglaset. Så kolla först era stadgar men förmodligen får du reklamera till föreningen o föreningen till byggaren.

Visa svaret Anmäl
2015-06-25 14:14
i diskussionen fönsterbyte
Enligt normalstadgar tillhör bågar, karmar och dropplister det som din förening ansvarar för att underhålla. Vill man ha en annan fördelning av ansvaret kan man se till att stadgarna ändras, detta då på ett korrekt sätt. Hur detta ska gå till finns reglerat i bostadsrättslagen 9:23§ http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM Om en styrelse godkänner en åtgärd som innebär att bostadsrättshavare tar på sig ett större underhållsansvar än vad som står i stadgarna innebär det normalt sett inte att bostadsrättshavaren övertar underhållsskyldigheten från föreningen, men det kan finnas en risk att styrelsen skriver in att underhållsansvaret då ska flyttas över på bostadsrättshavaren om bostadsrättshavaren accepterar detta, och det är inte säkert är en konsekvens man vill ha framöver. Ett annat alternativ är att man gör ett kapitaltillskott. Kapitaltillskott innebär att bostadsrättsföreningens medlemmar skjuter till eget kapital till bostadsrättsföreningens kapital, oftast genom att medlemmarna själva tar egna lån. Detta kan göras kollektivt genom att insatserna ökas för samtliga bostadsrättshavare i förhållande till insatsandelstalen. Detta kräver att beslut tas på föreningsstämma med särskilda majoritetskrav. Antingen krävs att alla bostadsrättshavare har gått med på beslutet, alternativt kan man ta ett beslut på en föreningsstämma med en majoritet på två tredjedelar av de röstande samt att beslutet godkänns av hyresnämnden. I vissa fall kan man dra av för kaptialtillskott i sin deklaration. För att tillskott för finansiering av förbättringsarbeten skall få dras i deklarationen krävs att tillskottet som medlemmarna har gjort varit avsett för ett bestämt, ”öronmärkt” förbättringsarbete och att det sammanlagda tillskottet från medlemmarna för arbetet ifråga har uppgått till minst 3000 kr multiplicerat med antalet deltagande bostadsrätter.

Visa svaret Anmäl
2015-06-12 11:01
Hej! Ja du har rätt att hyra ut din bostadsrättslägenhet i andra hand. Du måste dock ha föreningens tillåtelse. Men i de flesta fall har föreningen inte så stora möjligheter att neka en andrahandsuthyrning om det inte är till men för föreningen. Du hittar mer info på Hyresnämndens hemsida: http://www.hyresnamnden.se/Hyra-i-andra-hand/Hyran/Bostadsratt/ Du ska betala 30% skatt på det överskott du gör på uthyrningen, men får göra ett schablonavdrag i din deklaration på 40 000 kr för den ersättning du får från uthyrningen. Du hittar info om detta på skatteverkets hemsida: http://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/svarpavanligafragor/rantorochutdelning/privatrantorfaq/jagharhyrtutminbostadhurbeskattasdet.5.18e1b10334ebe8bc8000118317.html

Visa svaret Anmäl
2015-06-12 10:10
i diskussionen Gratis boligselskab?
Många kommuner erbjuder någon form av bostadskö. Dock kan de ofta vara förenat med en liten års/kostnad att stå i kö. Sen kan man kontakta privata värdar o höra om de har egna köer.

Visa svaret Anmäl
2015-06-12 10:05
Hej! Det beror på vad du ingått avtal om när du skrev på kontraktet och vad utlovades innan du skrev på kontraktet? Skulle fiber vara inkopplat i din lägenhet eller var det något som du som boende själv skulle ombesörja? Någon lag som tvingar en fastighetsägare att erbjuda fiber finns det inte.

Visa svaret Anmäl
2015-06-09 10:43
I Hyreslagen som du hittar i Jordabalken 12 kapitlet står det i 9§ att "På tillträdesdagen skall hyresvärden, om inte bättre skick har avtalats, tillhandahålla lägenheten i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet." För att få göra om ett källarutrymme till en bostad måste fastighetsägaren först och främst söka bygglov. Enligt 8 kap. 1 § Plan och bygglagen är det krav på bygglov för att göra sådana ändringar av byggnader som innebär att det inreds någon ytterligare bostad. Det finns där också vissa krav som måste uppfyllas. Fönstren får till exempel inte vara för små, eftersom dagsljus måste släppas in. Man måste även ta hänsyn till byggnadens enhetsomfattning och andra byggnadskrav samt de särskilda krav som ställs på bostäder, oavsett om det rör sig om en full renovering eller bara en mindre förändring. Om inte denna källarlokal uppfyller dessa krav kan din vän kontakta hyresnämnden som kan besluta om åtgärdsföreläggande som exempelvis kan gå ut på att hyresvärden ska ha reparerat lägenheten före ett visst datum, annars får den inte användas som bostad. Du kan läsa mer om detta på hyrsnämndens hemsida. http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Hyresratt---bostad/Fel-och-brister-i-lagenheten/

Visa svaret Anmäl
2015-06-09 10:16
Störningar från grannar regleras bland annat i hyreslagstiftningen, bostadsrättslagstiftningen och i ordningslagen. Miljöbalken är också tillämplig men dessa typer av störningar handläggs normalt sett inte av miljöförvaltningen då tillsynen skulle bli alldeles för resurskrävande. Är fastigheten godkänd enligt den byggnorm som gällde vid uppförande eller ombyggnation, ställs normalt inte hårdare krav i efterhand, även om kraven har ökat på byggnader som byggts senare. I de fall fastigheten inte har avsevärt sämre ljudisolering än vad som kan förväntas från en fastighet av samma ålder och uppförande – eller om inga ombyggnationer eller ominstallationer utförts under senare tid – driver miljöförvaltningen normalt sett inga ärenden med avseende på fastighetens ljudisolering. Men oavsett om man bor i bostadsrätt eller hyresrätt får man inte utsätta sina grannar för buller eller andra störningar i för hög grad. Fastighetsägaren, i ditt fall föreningen, är ansvarig för att de boende brukar bostaden på ett "normalt" sätt och inte orsakar störningar till andra grannar. Om någon klagar på störande grannar är bostadsrättsföreningen skyldig att undersöka om klagomålen är befogade, dvs. avgöra om hyresgästen eller företeelsen som man klagar på är onormalt störande. Om föreningen bedömer en annan hyresgäst som störande ska tillsägelser ske om att störningarna måste upphöra. Om störningarna fortsätter i en bostadsrätt kan föreningen säga upp bostadsrättsinnehavaren som tvingas att flytta. Hyresnämnden är den myndighet som slutligen prövar juridiska frågor kring störningar/uppsägningar. Ta upp frågan med styrelsen igen. Det är sedan deras ansvar att utreda ärendet. Om de inte tar sitt ansvar vänder du dig till hyresnämnden. Du hittar info om dem här: http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadsratt/ Du kan också läsa mer om buller inomhus på folkhälsomyndighetens hemsida: http://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationer/Buller-Hoga-ljudnivaer-och-buller-inomhus/

Visa svaret Anmäl
2015-05-12 09:39
Om minst en tiondel av alla medlemmar i föreningen skriftligen begär en extrastämma, och i skrivelsen talar om varför, så måste styrelsen kalla till en extrastämma.

Visa svaret Anmäl
2015-04-20 13:09
Det är tveksamt om en bostadsrättsförening kan ta in bestämmelser i stadgarna om obligatoriska arbetsuppgifter såsom underhåll och snöskottning. Det torde åtminstone inte vara tillåtet att lägga på avgifter på dem som inte fullgör sin arbetsplikt. Detta regleras i 7 kap. 14 § Bostadsrättslagen (BRL) att en bostadsrättsförening inte får ta ut extra avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta enligt lag. Enligt 7 kap. 4 § BRL är det bostadsrättsföreningen som är skyldig att hålla fastigheten i gott skick. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.htm

Visa svaret Anmäl
2015-04-20 10:49
i diskussionen Fönsterdilemma!
Om inte stadgarna tydligt säger vad som gäller bör glas, tätningslister och fönsterbågar samt dörrar höra till det inre underhållet, detta med hänvisning till förarbeten till bostadsrättslagen. Exempel ska då rötskador på fönsterbågar åtgärdas av bostadsrättshavaren. Men om stadgarna säger att föreningen svarar för målning av yttersidorna på ytterfönstren ska föreningen ansvara för skador som uppstår pga bristfälligt underhåll av yttersidorna. I många fall väljer föreningen att sköta målning av utsidorna på fönsterbågarna för att föreningens hus ska ha ett enhetligt utseende, men om föreningen vill ta på sig ett större underhållsansvar än man har enligt stadgarna så måste det till en stadgeändring. 1. Föreningen kan på bostadsrättshavarens bekostnad avhjälpa brister som bostadsrättshavaren ansvarar för om det finns risk för omfattande skador på föreningens eller annans egendom. Innan de gör detta ska de säga till bostadsrättshavaren att avhjälpa bristerna snarast möjligt. En sådan tillsägelse ska lämnas genom ett rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress. 2. Har föreningen tagit på sig ett större underhållsansvar ska det regleras via en stadgeändring o då blir ju föreningen underhållsansvarig i enlighet med de nya stadgarna. 3. Man kan förmodligen inte tvinga föreningen att ta emot dina papper på mötet, men skickar du in pappren till styrelsen o kräver ett svar så har jag svårt att se att de inte måste svara. Skulle föreningen acceptera en frivillig medling kan du ansöka om medling hos hyresnämnden för att komma till tals med dem. Läs mer här: http://www.hyresnamnden.se/Om-Hyresnamnden/ 5. Om du ska kräva förtydligande svar eller direkt vända dig till din jurist kan jag inte råda dig i. Där få du själv göra avvägningen. Men alla kostander som föreningen drabbas av kommer ju i slutändan också att drabba dig eftersom föreningens utgifter ju också drabbar föreningens alla medlemmar. Beträffande huruvida ditt fall skulle bli prejudikat eller ej beror på huruvida era stadgar kommer att skrivas om eller förtydligas. Tar föreningen på sig ett större ansvar än vad som hittills finns i era stadgar så ska det regleras via en stadgeändrig på sedvanligt sätt.

[Innehållet redigerades senast 2015-04-20 10:51]

Visa svaret Anmäl