Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
354
Senast inloggad:
2015-04-20 12:54
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2013-10-20 12:28
i diskussionen Balkongrenovering
Årsavgifterna ska täcka föreningens kostnader för löpande utgifter; räntor, amorteringar på lån, skatter, försäkringspremier, kostnader för fastighetens förvaltning och underhåll, uppvärmning, vatten, el, renhållning m m samt även avsättning till fonder. Årsavgiften/månadsavgiften fördelas utifrån den fördelningsgrund som framgår av stadgarna. Det kan vara utifrån andelstal eller någon annan beräkningsgrund. Normalt sett beror andelens storlek på ytan av lägenheten(vanligen är insatsen baserad på yta) men föreningen kan väga in andra faktorer, t.ex. läge i huset, ljusinsläpp, balkong, öppen spis/eldstad med mera. Kostnaderna för det lån som din förening tagit för att bekosta balkonger borde då i ert fall fördelas utifrån den beräkningsgrund som era stadgar bestämmer. Viktigt i sammanhanget är att ett avtal upprättas mellan föreningen och bostadsrättshavare som vill bygga balkong. Avtalet ska reglera de ekonomiska och rättsliga frågor mellan bostadsrättshavarna och föreningen. Många gånger betalar varje bostadsrättshavare själv för byggnationen. När det gäller framtida underhåll av balkongerna så tillhör detta det yttre underhållet som föreningen ansvarar för. Kostnaden för underhållet har man ibland reglerat genom ett tillägg i stadgarna där man skriver in en bestämmelsen som reglerar grunderna för avgiftsuttaget så att balkonginnehavare betalar en förhöjd årsavgift.

[Innehållet redigerades senast 2013-10-20 12:30]

Visa svaret Anmäl
2013-10-19 17:55
i diskussionen Fel i objektsbeskrivning
Om inte objektsbeskrivningen stämmer med verkligheten, så borde du liksom i den tingsrätts- och hovrättsdom som du har länkat till, ge dig rätt till prisavdrag. De fel man som bostadsrättköpare kan klaga på är sådana som man inte, trots en noggrann undersökning, kunnat upptäcka. Har man fått en särskild utfästelse gällande ett förhållande, ska man dock kunna lita på det och inte vara tvungen att gå tillbaka till ursprungliga upplåtelseavtalet. I ditt fall har säljaren visat dig matkällarförrådet, som senare visade sig tillhöra en annan lägenhet, vilket borde betyda att du skulle kunnat lita på att detta stämmer. Dock har jag ingen uppfattning hur stort ett prisavdrag skulle kunna bli.

Visa svaret Anmäl
2013-10-15 11:36
i diskussionen Hyreskö
Hur reglerna ser ut i de olika kommunala köerna ser ut kan jag inte svara på, men när det gäller reglerna för Stockholms bostadsförmeling så kräver dom att såväl den kund som anmält intresse för lägenheten som eventuell medköande avser att bo stadigvarande i den förmedlade lägenheten. Om man själv varktigt bor i bostaden så får man ha inneboende utan värdens tillåtelse. Men om den som har förstahandskontraktet vill hyra ut i andrahand och alltså inte själv har behov av lägenheten så måste man ha värdens tillåtelse.

Visa svaret Anmäl
2013-10-14 16:52
i diskussionen oseriös hantverkare
Bästa påtryckningen för att få arbetet utfört i tid brukar vara att hålla inne så stor del av betalningen som motsvarar det ej utförda arbetet. Att helst avtala om att man inte betalar förrän arbetet är slutfört. Om hans dröjsmål orsakar dig kostnader, alltså en ekonomisk skada så har du rätt att kräva skadestånd för dessa kostnader. Dock ska du helst kunna visa kvitto på utgifterna du fått pga hans dröjsmål. Om dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig kan du enligt konsumenttjänstlagen ha rätt att häva återstående del av avtalet och anlita någon annan som slutför arbetet. Dock brukar det inte vara lätt och inte heller optimalt att ha två olika hantverkare på samma arbetet. Om det är fel som ska reklameras längre fram kan de skylla eventuella fel på varandra. Om du bor i en kommun som har konsumentvägledning kan du kontakta din konsumentvägledare för mer vägledning. Var du ska vända dig hittar du här:http://www.konsumentverket.se/Vagledning--kontakt/ Har ni ingen konsumentvägledare i din kommun kan du genom att bli medlem i villaägarna kontakta deras juridiska vägledning. Du hittar info om dem här: http://www.villaagarna.se/Radgivning/

Visa svaret Anmäl
2013-10-14 16:24
i diskussionen Hyreskö
Nej. Det är fastighetsägaren som beslutar om en kund i bostadskön ska bli godkänd som hyresgäst. Detta under förutsättning att man inte diskriminerar någon i bostadskön utifrån något av de diskrimineringsgrundande skälen som finns i diskrimineringslagen (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder) http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/ Ett grundläggande krav brukar vara att den kund som anmält intresse för lägenheten avser att bo stadigvarande i den förmedlade lägenheten. Enligt hyreslagen http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19700994.htm kan en hyresvärd säga upp ett hyresavtal om man anser att hyresvärden är i större behov av lägenheten än hyresgästen, för att kunna hyra ut den till andra bostadssökande. Hyresnämnden har prövat ärenden där hyresgästen förlorat sin hyresrätt pga att värden kunnat visa att en hyresgästs behov av lägenheten inte tillräckligt väl kunnat styrkas, utan att hyresgästens behov av lägenheten låg så pass lång tid in i framtiden att den fick betraktas som ringa. Hyresvärdens intresse av att hyra ut lägenheten till annan bostadssökande för permanentboende vägde då tyngre än kundens behov av lägenheten.

[Innehållet redigerades senast 2013-10-14 16:35]

Visa svaret Anmäl
2013-10-08 11:29
i diskussionen Balkong, Uteplats
Om uteplatsen är upplåten med bostadsrätt är det den enskilde medlemmen som har ansvaret för att sköta om och förvalta marken. Bostadsrättshavaren ska till exempel klippa gräset och sköta trädgården och styrelsen kan inte sätta upp fler regler och villkor för uteplatsen än vad de kan göra för den vanliga lägenheten. Om uteplatsen tillhör föreningen och alltså inte den enskilde bostadsrättshavaren så är det styrelsen som ansvarar för att sköta om marken. Styrelsen ska se till så att gräset klipps och att allting på uteplatsen är i ett gott och ofarligt skick. Som bostadsrättshavare har man då ingen ovillkorlig rätt att använda marken som man vill utan man har att förhålla sig till de regler som styrelsen i föreningen beslutar om ska gälla. Så för att veta vad som gäller måste du först titta i upplåtelseavtalet. Ingår uteplatsen i upplåtelsen eller ej.

[Innehållet redigerades senast 2013-10-08 11:30]

Visa svaret Anmäl
2013-10-01 12:17
Visserligen krävs det godkännande av föreningen vid större ombyggnader i bostadsrätt, föreningen har rätt att ställa krav på såväl utförande som material, men föreningen kan inte godtyckligt vägra någon att bygga om eller förändra sin bostadsrätt. När det gäller flytt av väggar gäller följande: Icke bärande väggar brukar få rivas eller flyttas, men kontrollera alltid först med styrelsen. Bärande väggar får normalt sett aldrig röras utan en noggrann utredning av byggnadsingenjör, bygglov, och styrelsens skriftliga godkännande. Men vad jag förstått av er fråga så gällde inte er ombyggnad bärnade väggar. Har ni fått skriftligt tillstånd att bygga om på det sätt ni gjort, och ni följt deras anvisningar, så har jag svårt att se att de i efterhand kan ändra sina beslut på ett sådant sätt att ni skulle behöva återställa lägenheten. Fönstrena är normalt sett föreningens egendom och får oftast varken bytas eller ändras, bara målas om på insidan. Kolla i era stadgar vad som står beträffande fönster. Kan ni inte komma överens kan ni kontakta hyresnämnden för medling. Hyresnämnden kan nämligen medla i samtliga hyres- och bostadsrättstvister som inte pågår hos kronofogdemyndigheten eller i allmän domstol och även tingsrätten kan hänskjuta en tvist till hyresnämnden för medling. http://www.hyresnamnden.se/Om-Hyresnamnden/

Visa svaret Anmäl
2013-10-01 11:30
Det en köpare av en bostadsrätt kan klaga på gentemot säljaren är sådanan fel som man inte kunnat upptäcka vid en noggrann undersökning. Felet ska alltså ha funnits i bostaden redan när man köpte den, men inte gått att upptäcka vid en noggrann besiktning. Man ska heller inte ha behövt räkna med felet med tanke på bostadens ålder, skick och konstruktion. Så frågan är om hissljudet är något man normalt sett måste räkna med om man tar hänsyn till fastighetens ålder och skick. Om hissljudet är så allvarligt att det innebär ett hinder eller men i boendet skall man kontakta förenignen och kräva att oljudet åtgärdas. Härrör oljudet från något föreningen ansvarar för så ska föreningen vidta åtgärder för att minska bullret. Om föreningen brister i sin reparationsskyldighet och därigenom förorsakar hinder eller men i nyttjanderätten kan man som bostadsrättshavare bland annat ha rätt till nedsättning av avgiften. Man måste därför meddela styrelsen att man störs av oljudet, så att föreningen kan åtgärda problemen.

Visa svaret Anmäl
2013-09-19 15:32
När man köper en nyproducerad bostadsrätt ingår man ett avtal om upplåtelse av en viss lägenhet som ligger i den fastighet man genom sitt medlemskap i bostadsrättsföreningen är delägare i. Man köper inte bostadsrätten av det byggande bolaget och kan således inte ställa några krav på besiktning gentemot entreprenören. Dina intressen skall istället tillvaratas av de som representerar din bostadsrättsförening vid besiktningen. Slutbesiktning görs av en oberoende besiktningsman innan du flyttar in i din nya bostad. Slutbesiktningen regleras mellan bostadsrättsföreningen och entreprenören och du som köpare är part i förfarandet enbart vad avser dina eventuella tillval. Syftet med slutbesiktning är att kvalitetssäkra entreprenadens utförande ställt mot gällande handlingar, lagar och byggtoleranser. Eventuella fel och avvikelser dokumenteras och dessa skall normalt åtgärdas av entreprenören inom två månader från verkställd slutbesiktning. Två år efter att du flyttat in görs normalt sett en garantibesiktning. Vid besiktningen kontrolleras om det har framträtt fel under tiden mellan slut- och garantibesiktningen. Det är entreprenören som är ansvarig för att rätta alla fel och brister som angivits i besiktningsprotokollet, samt för de fel och brister som visar sig inom två år efter slutbesiktningen. Om du har gjort tillval/ändringar så finns de normalt inte i avtalet mellan bostadsrättsföreningen och entreprenören. Det är ett avtal mellan dig och entreprenören. Finns det fel och brister i dina tillval skall du så fort du upptäcker dessa klaga till entreprenören. Det du har rätt att kräva av föreningen i samband med din bostadsrättsupplåtelse är att lägenheten är i sådant skick att den enligt den allmänna uppfattningen i orten är fullt brukbar för det avsedda ändamålet samt i enlighet med det som avtalats, d.v.s. innehållet i upplåtelseavtal och ev. bilagor som finns angivna i upplåtelseavtalet.

[Innehållet redigerades senast 2013-09-19 15:37]

Visa svaret Anmäl
2013-09-19 08:38
i diskussionen Husköp
Förutom att hänvisa till svaret tidigare i tråden gällande dolda fel gäller följande. När man köper av ett dödsbo så är det i praktiken så att säljarna inte kan bli ansvariga för dolda fel. Du köper ju av en juridisk person (dödsboet), dödsboet upphör att existera när arvingarna skiftar dödsboet. Det går inte, eller är åtminstonde mycket svårt att senare kräva dödsbodelägarna på ersättning.

Visa svaret Anmäl
2013-09-19 08:12
För att ett våningsplan med snedtak ska mätas, måste rumshöjden vara minst 1,90 m på en bredd av minst 60 cm. Du mäter då hela golvytan där rumshöjden är minst 1.90 m. Om golvet går längre ut mäter du ytterligare 60 cm ut under snedtaket - eller fram till ytterväggen, om den ligger närmare. Mer detaljinformation får du i standarden "Area och volym för husbyggnader-Terminologi och mätregler", SS 21054:2009. denna kan du köpa hos SIS förlag www.sis.se För frågor om mätning och innehållet i standarden kan du vända dig till den bostadsrättsorganisation som er föreningen är medlem i.

Visa svaret Anmäl
2013-09-19 07:53
i diskussionen Dolt fel
Det du kan klaga på när du köper fast egendom är sådana fel som är dolda, dvs sådana som man trots en noggrann undersökning inte hade kunnat upptäcka och som inte heller var förväntade, med tanke på husets ålder, skick och konstruktion. Det ligger ett stort ansvar på dig som köpare att du ska ha uppfyllt din undersökningsplikt för att felet ska räknas som dolt. Du ska inför säljaren bevisa att felet var dolt, dvs inte möjliga att upptäcka ens vid en noggrann undersökning/besiktning och inte heller förväntat. För att kunna uppfylla sin undersökningsplikt behöver man i de flesta fall anlita kunnig och oberoende besiktningsman. Huruvida ett läckande rör vid ett handfat i just ditt hus skulle vara ett dolt eller förväntat fel, kanske du måste förhöra dig om med någon som är kunnig inom vvs. På följande länkar hittar du info om och kontaktuppgifter till branschorganisationen säker vatten och vvs-företagen: http://www.sakervatten.se/vanliga-fragor/privatpersoner http://www.vvsforetagen.se/index.php3?use=publisher&id=3086 Du kan läsa mer om dolda fel på följande sida.http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/

[Innehållet redigerades senast 2013-09-19 07:55]

Visa svaret Anmäl
2013-09-17 14:31
Vad som bostadsrättshavaren respektive bostadsrättsföreningen ansvarar för framgår dels av bostadsrättslagen 12§ där det står att "Bostadsrättshavaren svarar inte för reparationer av ledningar för avlopp, värme, gas, elektricitet och vatten, om föreningen har försett lägenheten med ledningarna och dessa tjänar fler än en lägenhet. Detsamma gäller ventilationskanaler." och dels av vad som står i era stadgar. Om era ventilationskanaler bara betjänar er lägenhet så låter det som om det är ni som är ansvariga för dessa, om inget annat står i era stadgar. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM Du kan läsa mer på denna sida: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/Bostadsrattshavarens-skyldigheter/

[Innehållet redigerades senast 2013-09-17 14:34]

Visa svaret Anmäl
2013-09-16 13:13
Eftersom det är du som ansvarar för det inre underhållet i din bostadsrätt, så låter det som om bästa alternativet är att det är du som anlitar den hantverkare som ska åtgärda skadan. Då blir det ju också du som kan reklamera eventuella fel, hålla inne betalningen eller åberopa andra åtgärder vid ett eventuellt fel i tjänsten. Om du först gett din hyresgäst lov att anlita hantverkare, hon har gjort detta, och får nu kostnader för att avboka hantverkaren som du godkänt att hon skulle få anlita, så skulle hon kunna kräva dig på ersättning för den kostnad hon eventuellt får om hantverkaren kräver henne på betalning.

[Innehållet redigerades senast 2013-09-16 13:15]

Visa svaret Anmäl
2013-09-16 10:48
Du kan klaga på ett dolt fel i upp till tio år från det att du fick tillträde till huset. Felet ska ha funnits i bostaden redan när du köpte den men alltså inte gått att upptäcka vid en noggrann besiktning. Du ska heller inte ha behövt räkna med felet med tanke på bostadens ålder, skick och konstruktion. Det ligger ett stort ansvar på dig som köpare att du ska ha uppfyllt din undersökningsplikt för att felet ska räknas som dolt. Undersökningsplikten omfattar allt som kan antas vara av betydelse vid köpet. http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/ Eftersom man vid en besiktning av spisen kunde konstatera att den ej var lämplig att elda i så kan det bli svårt att hävda att felet var dolt. Mäklaren ska ge dig som köpare de råd och upplysningar som du kan behöva om objektet och andra förhållanden som har samband med köpet, samt ge dig skriftlig information om undersökningsplikten. Mäklaren har också ett ansvar för att köparen förstår betydelsen av informationen som mäklaren ger. Om mäklaren gjort en särskild utfästelse, att det skulle gå att elda i spisen, så kan ni antingen klaga hos mäklaren, om det är mäklaren själv som ansvarar för uppgiften, eller till säljaren, om mäklaren fått uppgiften från säljaren. Men för att ha någon framgång så krävs det bevisning för att ni fått denna särskilda utfästelse gällande spisen. Mer om mäklarens ansvar hittar du här: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Maklarens-skyldigheter/ Det finns ett avgörande i Allmänna reklamationsnämnden gällande ickefungerande kakelugn där mäklaren lämnat en felaktig uppgift. Ärendenumret är 1998-6323 och går att söka fram på följande sida under "ARN Referat databas":http://www.arn.se/Referat-vanliga-fall/Referat/

[Innehållet redigerades senast 2013-09-18 16:13]

Visa svaret Anmäl
2013-09-13 17:40
i diskussionen Hyra ut i andra hand
Reglerna om andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen (7 kap. 10-11 §§)http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM'>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM#K7P10 och reglerna om uthyrning av en del av en bostadsrättslägenhet (7 kap. 8 § bostadsrättslagen)http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM'>http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM#K7P8 liknar hyreslagens motsvarande regler,http://www.hyresnamnden.se/Hyra-i-andra-hand/Forutsattningar/ men en skillnad är att bostadsrättshavare också kan åberopa andra beaktansvärda skäl för en andrahandsupplåtelse. Utgångspunkten är att styrelsen ska ge tillstånd om bostadsrättsägaren som önskar hyra ut i andra hand har så kallade beaktansvärda (giltiga) skäl. Vad som kan vara ett beaktansvärt skäl är något man får bedöma i varje enskilt fall. Om styrelsen inte godkänner andrahandsuthyrning kan bostadsrättsägaren få frågan prövad i hyresnämnden. Hyresnämnden kommer då att lyssna till parternas argument och fälla ett avgörande. I de fall hyresnämnden går emot styrelsens beslut och beviljar medlemmen tillstånd till uthyrning i andra hand lämnas alltid ett tidsbegränsat beslut.

Visa svaret Anmäl
2013-09-11 08:27
i diskussionen Husköp
För de fel som inte är dolda lär ni ha svårt att med lagens stöd få rättelse i, men naturligtvis finns det inget som hindrar säljaren från att vara mer tillmötesgående än vad lagen kräver. Beträffande nycklar ska ni ha de nycklar som hör till fastigheten. Kolla vad som står i kontraktet hur många nycklar som går till fastigheten. Enligt jordabalken är en nyckel ett fastighetstillbehör och har ni köpt en fastigheten skall ni få alla nycklar som tillhör fastigheten. Om den "blå nyckeln" är den enda man kan göra kopior från, skall ni kräva att få även denna. Kan säljaren inte lämna den skulle jag diskutera med säljaren att sätta in ett nytt lås och kräva säljaren på kostnaden. Om det finns nycklar till huset som är på vift, kan det ju innebära en ökad inbrottsrisk. Är förrådet försett med ett lås bör ni även där kunna kräva en nyckel, alternativt ett nytt lås.

[Innehållet redigerades senast 2013-09-11 08:28]

Visa svaret Anmäl
2013-09-04 16:20
i diskussionen Husköp
Att säljaren anlitat en besiktningsman gör tyvärr inte att köparens undersökningsplikt blir mindre. Har säljaren särskilt utfäst att just de delar av fastigheten som ni upptäckt problem med skulle vara felfria, då kan man möjligtvis rikta klagomål gentemot säljaren, om hen i en särskilt utfästelse lämnat felaktig information beträffande husets och dess inventariers skick. Möjligtvis skulle ni kunna reklamera gentemot fastighetsmäklaren om hen inte varit tillräckligt tydlig gentemot er hur viktigt det är att ni själva gör en ordentlig besiktning.

Visa svaret Anmäl
2013-09-04 14:41
i diskussionen Hyrt borätt i andra hand
Precis som du skriver kan hyresvärden säga upp ett tillsvidareavtal till det månadsskifte som inträffar tidigast efter tre månader från uppsägningen. Hyresgästen kan säga upp avtalet till det månadsskifte som inträffar tidigast efter en månad från uppsägningen. Detta gäller även när längre uppsägningstid har avtalats eftersom Lagen om uthyrning av egen bostad är tvingande till hyresgästens förmån. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20120978.htm Att man skrivit fel datum på avtalet kan kanske göra att det inte är giltigt, men enligt avtalslagen 32§ kan man göra ett sk. förklaringsmisstag, under förutsättning att den till vilket förklaringen är riktad insåg eller bort inse misstaget. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19150218.HTM Om inte hyresgästen begär det, finns det inget lagligt krav på att ett hyresavtal måste vara skriftligt, utan även muntliga avtal gäller. Om hyresvärden eller hyresgästen vill att hyresvillkoren ska ändras, ska han eller hon skriftligen meddela motparten detta. Kan en överenskommelse därefter inte träffas, har den som sänt meddelandet rätt att hos hyresnämnden ansöka om ändring av hyresvillkoren. Så för att pröva huruvida avtalet sagts upp på rätt sätt och i rätt tid kan ni kontakta hyresnämnden. http://www.hyresnamnden.se/Amnesomraden/Skalig-hyra/Upplatelser-enligt-lagen-om-uthyrning-av-egen-bostad/

Visa svaret Anmäl
2013-09-04 09:30
i diskussionen Husköp
Det du kan klaga på när du köper fast egendom är sådana fel som är dolda, dvs sådana som man trots en noggrann besiktning inte hade kunnat upptäcka och som inte heller var förväntade, med tanke på husets ålder, skick och konstruktion. Det ligger ett stort ansvar på dig som köpare att du ska ha uppfyllt din undersökningsplikt för att felet ska räknas som dolt. Om du anlitat en besiktningsman som inte upptäckt de fel som du räknar upp låter det som om besiktnignsmannen brustit i sitt uppdrag, om han inte upptäckt de uppräknade felen. Då bör du i första hand göra en reklamation gentemot besiktningsmannen. Att inför säljaren bevisa att de uppräknade felen var dolda, dvs inte möjliga att upptäcka vid en besiktning tror jag kan vara svårt. Du kan läsa mer om detta på följande sida.http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/

Visa svaret Anmäl