Om budgivning

Om flera personer är intresserade av att köpa samma bostad blir det oftast budgivning. En budgivning kan gå till på flera sätt. Säljaren behöver inte sälja till den som lägger det högsta budet.

Det finns ingen lag som bestämmer hur en budgivning ska gå till. Mäklaren ska informera spekulanterna om hur budgivningen går till. Säljaren bestämmer tillsammans med mäklaren hur budgivningen ska genomföras och hur länge den ska pågå. Säljaren måste inte sälja till den som lägger det högsta budet eller till det pris som angetts i en annons eller under försäljningen och mäklaren får inte ge några löften till någon om att få köpa. Mäklaren måste framföra alla bud till säljaren.

Så går det till

En budgivning kan gå till på många olika sätt beroende på vad säljaren och mäklaren kommer överens om.

Oftast pratar man om öppna budgivningar. Det innebär att spekulanten får veta högsta budet och får möjlighet att bjuda över. Även om spekulanten lägger budet på ett annat sätt än vad som är bestämt så måste mäklaren vidarebefordra budet till säljaren.

Det finns även slutna budgivningar där spekulanterna får en viss tid på sig att lämna bud, oftast skriftligt. Mäklaren förmedlar sedan buden till säljaren. I slutna budgivningar får spekulanterna inte veta vad de andra lagt för bud.

Buden kan lämnas på olika sätt till exempel, via telefon, sms eller internet. På de olika mäklarföretagens webbplatser finns ofta information om hur deras budgivningar kan gå till.

Läs mer om budgivning på Fastighetsmäklarinspektionens webbplats

Inget underskrivet köpeavtal – ingen affär

Det är först när båda parterna, köpare och säljare, har skrivit under köpekontraktet som det är bindande.

I samband med kontraktsskrivningen ska mäklaren överlämna en budgivningslista till köpare och säljare. Listan innehåller namn på de personer som lagt bud, deras kontaktuppgifter, budgivningsbelopp, tidpunkt för buden och eventuella villkor för buden. 

Senast granskad: 2016-04-05 Informationsansvarig:
Konsumentverket