Profilsida för Erik Josefsson

Kontodetaljer

Användarnamn:
Erik Josefsson
Medlem sedan:
2016-03-12
Antal forumsvar:
11
Senast inloggad:
2016-10-11 16:58
Födelseår:
Kön:
Kommun:

Presentation

[Erik Josefsson har inte skrivit in någon personlig presentation ännu]

Senaste inlägg av Erik Josefsson

2016-10-11 16:58
Det här är regeln: "Till skillnad från förhållandet till bostadsrättshavarna står styrelseledamöterna i ett direkt sysslomannaförhållande till föreningen. Detta innebär att styrelseledamoten måste iaktta den omsorg som krävs av en syssloman i allmänhet när han utför sitt uppdrag. En styrelseledamot kan bli skadeståndsansvarig mot föreningen om han missköter sitt uppdrag eller medverkar till att fatta beslut som skadar föreningen. Enligt 13 kap. 1 § första meningen FL ska styrelseledamoten för att bli ersättningsskyldig ha handlat uppsåtligen eller av oaktsamhet." (källa: http://www.uppsatser.se/uppsats/7a4f3a9fc4/ ) Och det här är inget undantag, utan ganska vanligt: Antag att en styrelse ingår ett avtal med en entreprenör som går i konkurs mitt under en stor renovering av fastigheten. Det utförda arbetet är så undermåligt att det kostar skjortan att återställa skadan entreprenören åsamkat. Styrelsen beslutar då höja avgiften med 30% för att kunna ta nya lån för att täcka kostnaden. Föreningens medlemmar upptäcker vid granskning att entreprenören är svåger till ordförandens bror och avsätter styrelsen. Föreningsstämman beslutar sedan att inte ge den avgående styrelsen ansvarsfrihet och stämmer den avgående styrelsen enligt ovan. I det läget är det den avgående styrelsens enskilda medlemmars privata ekonomi som avgör hur stor ersättningen till föreningen kan bli.

Visa svaret Anmäl
2016-09-23 14:11
Alltså, jag tror att både Jonte_1953 och vwiez har fel! Frågan om "legitimt behov" är faktiskt inte relevant i exempelvis den här situationen: Om jag är på väg att köpa en bostadsrätt i en förening som fått dåliga betyg av olika rankningsfirmor (t ex allabrf.se, borank.se och borattupplysning.se) så är det ju uppenbart att jag är på väg att ta en ekonomisk risk och behöver kontrollera om bostadsrättsföreningen är ekonomiskt bärkraftig innan jag köper. En styrelseledamot är självklart att betrakta som en person som anses ha ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet (som t ex att driva en bostadsrättsförening) att uppgifter om hans eller hennes egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Om jag är på väg att köpa en bostadsrätt i en förening enligt exemplet ovan behöver jag därför inget "legitimt behov" av en kreditupplysning. Jämför 2 § andra stycket kreditupplysningslagen med 9 § första stycket kreditupplysningslagen: 2 § "[...] Med näringsidkare avses i denna lag även den som, utan att driva näringsverksamhet, har ett så väsentligt inflytande i en viss verksamhet att uppgifter om hans egna förhållanden behövs för att belysa verksamhetens ekonomiska ställning. Lag (1997:556)." 9 § "Kreditupplysningar om fysiska personer som inte är näringsidkare får inte lämnas ut, om det finns anledning att anta att upplysningen kommer att användas av någon annan än den som på grund av ett ingånget eller ifrågasatt kreditavtal eller av någon liknande anledning har behov av upplysningen." Källa: https://lagen.nu/1973:1173

Visa svaret Anmäl
2016-07-09 12:43
Jag tror att alla medlemmar i en BRF är mycket mer beroende av varandras ekonomi än vad varje enskild medlem vanligtvis tror. En brf kan ju gå i konkurs, t ex om miljöförvaltningen kräver en totalsanering av tomten som i det här konkreta exemplet: http://bit.ly/29yb57I Men man kan behöva göra en ekonomisk riskbedömning även om det inte är så dramatiskt som att marken föreningens hus står på är förgiftad. Om föreningen är väldigt högt belånad och risken för en rejäl räntehöjning är stor kan det vara helt avgörande att veta om styrelsens medlemmar klarar en kris eller inte. Det är ju dom som tar första smällen!

Visa svaret Anmäl
2016-07-03 11:48
Jag är säker på att Datainspektionen menar att styrelseledamöterna i en bostadsrättsförening får kreditprövas i samband med att frågeställaren kontrollerar att bostadsrättsföreningen är ekonomiskt bärkraftig. Ledamöterna får naturligtvis enbart kontrolleras i egenskap av att de är näringsanknutna, alltså kopplade till föreningen. I samband med köp av bostadsrätt, alltså då man står inför ett eventuellt medlemskap i föreningen och därmed blir personligt kopplad till föreninges ekonomi, kan man ha behov av att kontrollera att föreningen är ekonomiskt bärkraftig. Eller som du skriver "har anledning att göra en ekonomisk riskbedömning.". mvh //Erik

[Innehållet redigerades senast 2016-07-03 12:26]

Visa svaret Anmäl
2016-06-29 10:05
Hej! Vad jag förstår har dom flesta bostadsrättsföreningar stadgar som säger att föreningen rätt att ta en kreditupplysning på en ny medlem. Alltså att föreningen har ett så kallat "legitimt behov" av att veta om den nya medlemmen har tillräckligt stabil ekonomi för att klara avgifter och annat. Jag undrar om det omvända gäller? Alltså att den som avser köpa en bostadsrätt kan ha ett "legitimt behov" av att kontrollera att föreningens styrelsemedlemmar har tillräckligt stabil ekonomi för att klara en kris, t ex att ett avlopp går sönder samtidigt som räntorna går upp? Jag menar alltså inte om man har rätt att kreditpröva föreningen som sådan, utan just om man kan kreditpröva styrelsens ledamöter om man känner sig osäker på om föreningen är ekonomiskt bärkraftig i samband med köp av bostadsrätt. Om inte, varför inte? mvh //Erik

[Innehållet redigerades senast 2016-07-01 13:28]

Visa svaret Anmäl
2016-03-24 18:41
Tack för två bra svar! Precis som du skriver vwiez, så står det i årsredovisningen att föreningen är äkta. Skönt att höra att du gör bedömningen att det inte är rimligt att förvänta sig att en bostadsrättsköpare ska kontrollräkna huruvida det faktiskt är sant. Jag skulle vilja hålla med dig Bättre BRF, om att det ingår i köparens undersökningsplikt att syna räkenskaperna. Men efter att ha kämpat med att få grepp om hur man faktiskt gör det så är jag tveksam till att det är ett rimligt ansvar. För att räknas som ett äkta privatbostadsföretag måste kvoten [(föreningens kvalificerade verksamhet) / (föreningens kvalificerade verksamhet) + (föreningens okvalificerade verksamhet)] vara större än 60%, där [föreningens kvalificerade verksamhet = 0.9 x (föreningens totala bostadsrättsyta) x (hyresrättshyran/hyresrättsytan)] och [föreningens okvalificerade verksamhet = föreningens totala hyresintäkter]. Om man inte har nån hyresrätt i fastigheten som man kan räkna med får man använda en annan referenshyra i formeln. Och vilken den ska vara är inte helt lätt att få grepp om. När det gäller att engagera sig i styrelsen håller jag med till 100%! :-)

Visa svaret Anmäl
2016-03-19 10:14
Tack för bra och tydligt svar! Varningar om omklassificering från äkta till oäkta har ju gått ut i media ganska länge, men det tar väl ett tag innan sådana tvister når rättsväsendet. Jag håller med dig om att det låter orimligt att granskning av äkta/oäkta skulle ingå i undersökningsplikten. Därför tycker jag att en felaktig uppgift om äkta/oäkta passar in på de fyra kriterierna som OmBoende listat på vad som räknas som "dolt fel": * felet måste ha funnits vid köptillfället * felet ska inte ha varit upptäckbart * felet ska inte ha varit förväntat * bostadens egenskaper avviker från uppgifter som säljaren har lämnat. Skulle du säga att felaktig uppgift om äkta/oäkta kan räknas som ett "dolt fel"? Eller avser rättsskyddet mot "dolda fel" bara fysiska omständigheter? mvh //Erik

Visa svaret Anmäl
2016-03-17 20:02
Nej, nu missförstår du mig med avsikt. Varför? Skatteverket upptäcker vid en kontroll att föreningen felaktigt uppgivit att den är äkta. Kan en köpare som drabbas av högre kostnader på grund av den felaktiga uppgiften kräva ersättning av säljaren? Är den felaktiga uppgiften ett "dolt fel"? mvh //Erik

Visa svaret Anmäl
2016-03-16 22:58
Konkret är det så här: Årsredovisningen 2014 säger att föreningen är äkta. Jag köper lägenhet 2015. Skatteverket gör en kontroll 2015 och slår fast att föreningen inte var äkta år 2014. Föreningen åker på en skattesmäll och medlemmarna en skattepliktig bostadsförmån. Menar du att föreningens oäkthet "uppstår" först 2015 när Skatteverket fastställer att föreningen är oäkta? Kan du förklara tydligare? mvh //Erik

Visa svaret Anmäl
2016-03-16 11:17
Hej vwiez! I det här fallet är det precis som du säger att man fått info (årsredovisningen) om att det är en äkta förening, men som senare visar sig inte alls vara det (Skatteverkets beslut). Förstår jag dig rätt att du menar att skattesmällen under sådana omständigheter alltså kan räknas som dolt fel? Tack för länkarna! mvh //Erik

Visa svaret Anmäl
2016-03-12 07:44
Hej! Det har stått mycket i tidningarna om att oäkta bostadsrättsföreningar riskerar att åka på en skattesmäll, men jag undrar vad som händer om man köpt en lägenhet i en äkta bostadsrättsförening som först efter beslut av Skatteverket visar sig ha varit oäkta. Ingår det i undersökningsplikten att kontrollera att en bostadsrättsförening är äkta om det står i årsberättelsen att den är äkta? Kan en felaktig uppgift i årsberättelsen om att bostadsrättsföreningen är äkta räknas som ett "dolt fel"? Kan jag som köpare kräva ersättning av säljaren i efterhand för skattesmällen jag drabbas av? (om månadsavgiften är lägre än marknadshyran måste jag ju betala skatt på mellanskillnaden, alltså det som kallas bostadsförmån) mvh //Erik

[Innehållet redigerades senast 2016-03-21 13:41]

Visa svaret Anmäl