Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
474
Senast inloggad:
2018-01-11 09:30
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2018-01-11 09:42
Om någon klagar på störande grannar är bostadsrättsföreningen skyldig att undersöka om klagomålen är befogade, dvs. avgöra om företeelsen som man klagar på är onormalt störande. Om föreningen bedömer en annan hyresgäst som störande ska tillsägelser ske om att störningarna måste upphöra. Om störningarna fortsätter i en bostadsrätt kan föreningen säga upp innehavaren som tvingas att flytta. Hyresnämnden är den myndighet som slutligen prövar juridiska frågor kring störningar/uppsägningar. Miljöbalken ger tyvärr litet utrymmen för tillsyn och uppföljning i denna typ av störning vilket medför att miljöförvaltningen inte driver ärenden av sådant slag. Så du får än en gång ta upp frågan med styrelsen i din bostadsrättsförening. Det är sedan deras ansvar att utreda ärendet. Görs inget bullermätning nattetid då du är störd får du kanske ta saken i egna händer och anlita någon som kan göra en mätning. Visar det sig att den är befogad. Ljudet är för högt, så får du kräva föreningen på den kostnad som de rätteligen själva borde tagit. Om föreninen sedan ändå inte tar sitt ansvar får du vända du dig till hyresnämnden.

[Innehållet redigerades senast 2018-01-11 09:44]

Visa svaret Anmäl
2017-12-05 11:08
i diskussionen Varmvatten tack!
Förutom svaret ovan kan man, då fastighetsägaren/föreningen inte sköter sitt ansvarsområde, att se till att fastigheten och lägenheten är i det skick som man rimligen kan förvänta sig, med både kallt och varmt vatten, (om inget annat är avtalat), kräva att få nedsättning av avgiften tills dess problemet är löst. Men föreningen har ju inga andra pengar än era gemensamma så det blir intäktsförluster som ni alla i föreningen drabbas av. Gör föreningen inget åt något som de är skyldiga att sköta, så kan man, tills man valt en ny styrelse, ansöka om medling hos hyresnämnden. Men detta gäller bara under förutsättning att föreningen accepterar detta. Du hittar kontaktuppgifter här: http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/ Ett annat alternativ är att göra en anmälan för prövning i bostadsrättsnämnden. Du hittar kontaktuppgifter här: http://www.bostadsrattsnamnden.se/

Visa svaret Anmäl
2017-11-16 13:32
Om skadan i ert golv i hallen är ett resultat av ett vanligt underhållsarbete, och inte skadan har uppstått på grund av att föreningen har agerat försumligt, vårdslöst eller har underlåtit att sköta det som föreningen har en underhållsskyldighet för, så är det normalt sett bostadsrättshavaren som är ansvarig för att återställa det som faller inom bostadsrättshavarens underhållsavsvar. Det är bland annat rummens golv, väggar och tak samt underliggande tätskikt och ledningar samt installationer för vatten, värme, gas och el som finns inne i lägenheten, och inte är stamledningar. Detta under förutsättning att inget annat står i era stadgar eller i ett särskilt beslut gällande just detta stambyte.

Visa svaret Anmäl
2017-11-13 13:53
Då betyder det att din förening bara ansvarar för målning av yttersidor av ytterfönsterbågar och all annan målning och underhåll av glas och bågar ansvarar ni för.

[Innehållet redigerades senast 2017-11-13 13:54]

Visa svaret Anmäl
2017-11-06 10:32
Om ni kan visa på en ekonomisk skada så har ni rätt att kräva en ekonomisk ersättning i form av skadestånd. Och om badrummet inte åtgärdas då har ni rätt att kräva ett prisavdrag. Men vad jag förstår har ni ingen påvisabar ekonomisk skada och vad jag förstår är badrummet nu åtgärdat, även om det tog 6 månader och tre försök, men om ni inte kan visa att det innebar en ekonomisk skada har jag svårt att se att ni skulle kunna kräva en ekonomisk kompensation. Ni kan självklart argumentera för er sak och får ni inter ersättning kan ni göra en anmälan till bostadsrättsnämnden, så får de avgöra ärendet åt er. Kontaktuppgifter till bostadsrättsnämnden hittar du här: http://www.bostadsrattsnamnden.se/

Visa svaret Anmäl
2017-11-02 10:34
Sedan 2014 kan föreningen ta ut en avgift av bostadsrättshavaren när denne fått styrelsens tillstånd att hyra ut lägenheten i andra hand. Förutsättningen är att avgiften finns med i bostadsrättsföreningens stadgar. Detta regleras i bostadsrättslagen som specificerar vilka avgifter som kan tas ut. Men föreningen kan inte ta ut avgiften för tiden innan stadgarna började gälla. Men troligtvis framåt i tiden, från det att de nya stadgarna började gälla, även om uthyrningen påbörjades innan de nya stadgarna var i bruk. Detta är dock inte rättsligen prövat ännu, så vid tvist kan man antingen låta bostadsrättsnämnden pröva frågan eller vända sig till hyresnämnden. http://www.bostadsratterna.se/om-oss/bostadsrattsnamnden http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/

Visa svaret Anmäl
2017-11-02 10:15
Jag har svårt att se att ni enligt köplagen, bostadsrättslagen eller skadeståndslagen skulle ha rätt att kräva nedsättning av avgiften eller få någon ekonomiskt ersättning för det inträffade. Vad jag förstår har ni haft mer än denna toalett och lägenheten har inte varit obrukbar innan problemet åtgärdades. När det handlar om ersättning för sveda och värk, det vi brukar kalla ideellt skadestånd eller ersättning för olägenheter som orsakas av skadan, får man normalt sett ingen ersättning, utan det är bara för en ekonomiskt påvisbar skada som föreningen är ersättningsskyldig.

Visa svaret Anmäl
2017-10-23 10:40
På din beskrivning låter det som om de två lägenheterna formellt har bibehållits som två enheter men används som en. Det verkar ju inte ha gjorts några formella ändringar i föreningens dokument. Andelstal och avgifter brukar i sådana fall behållas och medlemmen får acceptera att betala avgift till föreningen för respektive lägenhet, liksom att ha två andelstal. En fördel med denna konstruktion i förhållande till en ren formell hopslagning, då stämman beslutar att de två bostadsrätterna ska upphöra för att sedan upplåtas på nytt som en enda lägenhet, är att lägenheterna i en framtid på ett enklare sätt kan skiljas isär. I fallet om man gjort en formell hopslagning ska den nya lägenheten få en ny insats och ett nytt andelstal, (som kan vara summan av de sammanslagna lägenheternas värden). Ändringen ska noteras i föreningens egen lägenhetsförteckning och det offentliga lägenhetsregistret ska underrättas. Om detta gjorts blir proceduren att sedan skilja dem åt samma fast omvänt, och inget som föreningen måste acceptera. Men i ditt fall verkar inte detta ha skett och då borde du ha rätt att sälja dem var för sig. Vid tvist kan du antingen vända dig till hyresnämnden för hjälp med medling, eller till bostadsrättsnämnden för prövning. Du hittar kontaktuppgifter här: http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ http://www.bostadsratterna.se/om-oss/bostadsrattsnamnden

Visa svaret Anmäl
2017-10-20 15:51
i diskussionen Fuskbygge
Det ni som köpare kan klaga på är det man kallar dolda fel. Alltså sådana fel som man inte trots en noggrann undersökning hade kunnat upptäcka och som inte heller är förväntade med tanke på bostadens ålder, byggnadskonstruktion mm. Du kan läsa mer om dolda fel på följande sida: https://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/ Så det är bara om du inte hade kunnat upptäcka felen på utbyggnad när du var och undersökte huset som du kan klaga på dem till säljaren. Beroende på vilket uppdrag du gett besiktningsmannen så kan det vara så att besiktningsmannen inte skött sitt uppdrag på ett fackmässigt sätt, och då kan du eventuellt kräva skadestånd från besiktningsmannen på den ekonomiska skada hens bristfälliga besiktning medfört. Vanligtvis är det två års reklamationsfrist på besiktningstjänster. Kolla i ditt avtal vad som står där både beträffande besiktningens omfattning och reklamationsfrist. En felaktig besiktningstjänst kan du vid tvist få prövad i Allmänna reklamationsnämnden. Beträffande mäklaren har hen inget ansvar för husets skick. Däremot ska hen upplysa dig om vikten att göra en noggrann undersökning av huset. När det gäller den 10-åriga reklamationsfristen du hänvisar till så är den reglerad i konsumenttjänstlagen och gäller bara mellan näringsidkare och en konsument, alltså inte när det som i ert fall är ett arbete som en annan konsument, även om hen är säljare av huset, har gjort. Dessutom är det inget arbete hen gjort åt dig utan åt sig själv, så det finns inget konsument-näringsidkarförhållande alls mellan er, utan bara ett civilrättsligt köpeavtal mellan två privatpersoner. En eventuell tvist, om ni inte kommer överens, kan man alltså bara få prövad i tingsrätten.

Visa svaret Anmäl
2017-10-04 16:20
i diskussionen kvadratmater
Undersökningsplikten vid husköp är långtgående. Det är bara vid avvikelser från tydliga utfästelser och garantier som man som köpare kan åberopa fel i fastigheten. Detta såvida det inte rör sig om ett dolt fel. Avvikelse gällande boarea torde inte vara det, så vida ni inte diskuterade boytan med säljaren och denne har angett att boytan uppgår till 204 kvm. Det skulle kunna medföra att er undersökningsplikt angående boytan faller bort. Uppgifterna i objektbeskrivningen ses oftast som allmänna upplysningar, inte som någon garanti och inte heller något avtalsvillkor, om inte objektsbeskrivningen varit en bilaga till köpekontraktet. Och om det i taxeringspappren står 135 kvm kan det vara svårt att hävda att man trodde att fastigheten hade en boarea på 204 kvm även om man skulle räkna in uterummet. Att det är Anticimex som ska ha mätt och kommit fram till den angivna boarean, enligt objektsbeskrivningen, skulle det kanske kunna användas som argument att ni fäste större tillit till den uppgiften och att det inverkat på köpet. Men samtidigt finns taxeringsuppgiften där boarean avviker från uppgiften i objektsbeskrivningen. Här kan du läa mer om dolda fel: https://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/ Och här finns ett rättsfall att jämföra med: https://www.alltomjuridik.se/fastighetsbeskrivningen-angav-fel-boarea-koparna-utan-ersattning/ Om det varit en mäklare inblandad i köpet gäller följande: Mäklaren gör inte någon mätning av bostaden i samband med ett förmedlingsuppdrag. Istället är det i första hand säljaren som lämnar uppgift om bostadens storlek till mäklaren. Mäklaren kan vidarebefordra säljarens uppgift till spekulanter och köpare om det inte finns anledning att misstänka att uppgiften skulle vara fel. Mäklaren bör göra säljaren uppmärksam på betydelsen av att objektet beskrivs på ett korrekt sätt. Om säljaren lämnat en felaktig uppgift om bostadens storlek kan nämligen köparen ha rätt till prisavdrag. Dessutom kan mäklaren bli skyldig att betala skadestånd om det kommer fram att uppgiften om bostadens storlek var fel och att mäklaren känt till det eller borde ha misstänkt det. Om säljarens uppgift skiljer sig från uppgiften i Lantmäteriets fastighetsregister eller bostadsrättsföreningens lägenhetsregister eller om mäklaren känner till eller har anledning att misstänka att säljarens uppgift är felaktig ska mäklaren lämna kompletterande information till spekulanter och köpare. Om mäklaren får olika uppgifter om area ska objektsbeskrivningen innehålla samtliga uppgifter med information om varifrån respektive uppgift kommer. Läs mer på Fastighetsmäklarinspektionens hemsida: http://www.fmi.se/bostadens-storlek

Visa svaret Anmäl
2017-09-11 13:13
Det kan man tycka, men hur regelbunden en sådan rondering bör vara kan jag inte svara på. Men det bör väl föreningen kunna upplysa er om vad det innebär i just er förening.

Visa svaret Anmäl
2017-09-05 16:25
Det är möjligt, men troligtvis bör föreningen och dess förvaltare kunna förlita sig på en godkänd besiktning och inte behöva kontrollera i efterhand. Om du däremot slagit larm och påtalat att ventilationen inte fungerar och de har underlåtit att undersöka detta så kan de ha agerat försumliga. Ventilation överhuvudtaget i fastigheten är ju något föreningen är ansvariga för.

Visa svaret Anmäl
2017-09-04 15:55
Jag utgår i mitt svar på att förråden inte omfattas av er upplåtelse. Föreningen ansvarar för underhåll av själva huset och dess allmänna utrymmen. Om föreningen brustit i sin underhållsskyldighet eller på annat sätt varit vårdslösa eller försumliga, och detta orsakat er en skada, har ni rätt att kräva föreningen på ersättning för detta. Du måste dock kunna visa att skadorna uppkommit just på grund av föreningens försummelse. Hur sedan föreningen löser detta gentemot sin avtalspart är något de själva får sköta.

Visa svaret Anmäl
2017-08-28 14:45
Enskild brunn och avlopp omfattas av din undersökningsplikt, men ingår normalt inte i en överlåtelsebesiktning. Du måste därför själv ta reda på vatten och avloppsanläggningarnas status inför husköp. Så under förutsättning att avloppet inte är grävt och installerat på ett fackmässigt korrekt sätt och det är något som inte hade gått att upptäcka vid en ordentlig undersökning så torde det kunna vara ett ursprungligt fel. Kontrollera med någon som är kunnig inom området. På följande sida hittar du bra information gällande enskilt avlopp. http://www.fmi.se/Sve/Filer/Infoblad%20-%20K%C3%B6pa%20eller%20s%C3%A4lja%20hus%20med%20enskilt%20vatten%20och%20avlopp.pdf

Visa svaret Anmäl
2017-08-28 14:37
För att beräkna vad prisavdraget ska bli utgår man oftast från marginalen mellan vad fastigheten är värd i avtalsenligt skick jämfört med det felaktiga skicket. Kan man inte komma överens om detta blir det en tvist som man får försöka lösa i tingsrätten, när det är två privatpersoner som tvistar med varandra. Möjligtvis kan fastighetsmäklaren, som är van att bedöma värdet på fastigheter, vara behjälplig när det gäller att beräkna prisskillnaden. Normalt sett har inte mäklaren ansvar för uppgifter i objektsbeskrivningen, såvida hen bara vidareförmedlar information hen fått från säljaren. Däremot ska fastighetsmäklaren informera er om er undersökningsplikt. Särskilda utfästelser ska man inte behöva kontrollera.

Visa svaret Anmäl
2017-08-28 13:14
i diskussionen Dolda fel?
Ett dolt fel är det om felet har funnits i bostaden redan när du köpte den, men inte gått att upptäcka vid en noggrann besiktning. Du ska heller inte ha behövt räkna med felet med tanke på bostadens ålder, skick och konstruktion. Det ligger ett stort ansvar på dig som köpare att du ska ha uppfyllt din undersökningsplikt för att felet ska räknas som dolt. I ditt fall när huset är från 1800-talet så får man nog räkna med att konstruktion och vad som räknas som förväntat skick innebär att det kan finnas många avvikelser från vad man räknar som "normalt" på ett hus med mycket senare byggnadsår för att felet ska räknas som dolt. Har säljaren berättat att de renoverat huset på ett fackmässigt sätt och att huset ska uppfylla vissa kriterier så ska det naturligtvis göra så, även om det ursprungligen är från 1800-talet, men då måste ni kunna bevisa i vilket skick det är utlovat att det ska vara i. Har ni haft en mäklare inblandad i köpet ska mäklaren upplysa er om er undersökningsplikt. Har hen inte gjort detta så har mäklaren inte följt god fastighetsmäklarsed och inte heller fastighetsmäklarlagen. Du kan läsa mer om dolda fel här: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/

[Innehållet redigerades senast 2017-08-28 13:15]

Visa svaret Anmäl
2017-08-28 10:59
Jag uppfattar din fråga som att du hyr en hyresrätt i andra hand och inte att du hyr en bostad från någon som utanför näringsverksamhet hyr ut sin egen bostad. I ditt fall är då inte "Lagen om uthyrning av egen bostad" tillämplig utan det är 12 kapitlet Jordabalken, vanligtvis kallad hyreslagen, som är tillämplig. Exempel på hyresnämndens hemsida hänvisar just till en sådan andrahandsuthyrning. Normalt sett är det tre månaders uppsägningstid för båda parter, men du som hyresgäst kan, om ni avtalat om kortare uppsägningstid säga upp avtalet i enlighet med ert avtal, i ditt fall med två månaders uppsägningstid. Men det kan inte din hyresvärd. I hens fall är det alltid 3 månaders uppsägningstid som gäller. Om det gäller ett tillsvidareavtal. Om ditt hyresavtal är på tre månader i taget och fortsätter att gälla om det inte sägs upp skulle jag tolka som ett tidsbegränsat avtal. Eftersom ert avtal i ditt fall bara är tre månader i taget så torde 12:4§ vara tillämplig. Enligt punkt två i den paragrafen gäller en veckas uppsägningstid i förväg om hyrestiden är längre än två veckor men längst tre månader, om ingen längre uppsägningstid avtalats. I ert fall har ni avtalat om två månader och då torde det gälla. En viktig regel för hyresvärden är också enligt 12:8§ "En uppsägning skall vara skriftlig, om hyresförhållandet har varat längre än tre månader i följd vid den tidpunkt till vilken uppsägningen sker". Något jag också rekommenderar dig att göra om du vill säga upp avtalet. http://www.hyreslagen.com/

Visa svaret Anmäl
2017-08-22 13:22
Som högst bör det vara 24°C inomhus. Under sommartid, till exempel under en värmebölja, kan du få acceptera att det tillfälligt blir varmare inomhus. Om tycker att du har det för varmt i din lägenhet ska du ta kontakt med din fastighetsägare. Bor du i en bostadsrättsförening ska du i första hand vända dig till styrelsen i föreningen. Om det inte blir någon bättring kan du höra av dig till din kommun. Förutom hyresnämnden kan du göra en anmälan till Bostadsrättsnämnden om föreningen inte ser till att du får acceptabel värme i lägenheten. Du hittar information om hur du då gör på deras hemsida: http://www.bostadsrattsnamnden.se/

Visa svaret Anmäl
2017-08-14 11:06
i diskussionen Fel i badrum
Hej igen Ursäkta att jag missade detta. Eftersom huset var byggt 2006 och ni flyttat in i ny bostadsrätt uppfattade jag det som att ni köpt då. Om ni köpt lägenheten från föreningen eller en privatperson i år så har ni fortfarande kvar reklamationsrätt gentemot föreningen eller den privatperson ni köpt lägenheten av. Huruvida det är ett dolt fel eller inte vågar jag dock inte uttala mig om, men att skruva bort badkar och titta bakom dem brukar inte ingå i undersökningsplikten. Andra fel som man skulle kunna upptäcka genom en vanlig okulär besiktning kan dock vara mycket svårare att få bedömt som ett dolt fel. Ni skulle kunna fråga den besiktningsman som utförde besiktningen åt er om hen gör bedömningen att det skulle vara ett dolt fel.

Visa svaret Anmäl
2017-08-09 15:14
i diskussionen Fel i badrum
Jag förutsätter att ni inte köpte lägenheten av JM utan av bostadsrättsföreningen, även om föreningens styrelse för tillfället bestod av folk från JM. Någon reklamationsrätt eller garanti gentemot JM lär ni inte ha, även om det var ett uppenbart fel som funnits sedan början. Eftersom reklamationsfristen enligt köplagen bara är två år om inget annat avtalats, så har ni inte heller kvar någon reklamationsrätt gentemot föreningen, då det ju gått mer än två år sedan köpet. Så även om hålet bakom badkaret är ett sk. dolt fel så kan jag inte se att det är ett fel som ni kan reklamera varken till föreningen som ni köpt lägenheten av eller till JM som byggt huset. Du kan läsa mer om dolda fel på följande sida: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/Dolda-fel/

Visa svaret Anmäl