Profilsida för vwiez

Kontodetaljer

Användarnamn:
vwiez
Medlem sedan:
2009-01-08
Antal forumsvar:
506
Senast inloggad:
2019-05-22 08:34
Födelseår:
Kön:
Kvinna
Kommun:
Stockholm

Presentation

Konsumentvägledarens uppgift i forumet är att besvara enklare frågor som inte kräver en kommunikation samt att hänvisa vidare för ytterligare vägledning. Konsumentvägledaren i din kommun kan ge dig råd i enskilda tvister och ärenden. OBS! Konsumentvägledningen ger inte råd i tvister mellan två privatpersoner. På Konsumentverkets webbplats kan du söka efter kontaktuppgifter http://www.konsumentverket.se/Personlig-Radgivning/

Senaste inlägg av vwiez

Konsumentvägledare
2013-03-25 16:06
De fel som köparen kan kräva ersättning för i efterhand handlar inte bara om fysiska fel i lägenheten. Att inte informera om sådant som kan påverka det framtida värdet på bostadsrätten kan också betraktas som ett fel som säljaren kan bli ersättningsskyldigt för. Köparen har visserligen en långtgående undersökningsplikt, (att även gå igenom föreningens ekonomi och balansräkning) men var gränsen går är svårt att exakt säga. Enligt 18 § Fastighetsmäklarlagen skall dessutom fastighetsmäklaren, när han/hon förmedlar en bostadsrätt tillhandahålla köparen uppgift om lägenhetens nummer, storlek, årsavgift och beslutade ändringar av denna samt driftskostnader. Mäklaren ska även tillhandahålla den senast tillgängliga årsredovisningen för bostadsrättsföreningen och föreningens registrerade stadgar. Om det inte finns någon årsredovisning, ska föreningens ekonomiska plan tillhandahållas samt en skriftlig beräkning av dennes boendekostnader. Något som kan vara svårt att tillhandahålla om man inte tar i beräkning en eventuell framtida ökning av årsavgiften. Visserligen var inte beslutet om ändrad årsavgift beslutad då ni skrev på köpehandlingarna, men diskussionen hade förts vid tidigare tillfällen och borde varit känd för säljaren. Något han vid en direkt fråga borde informerat er om. Ytterligare en fråga kan bli aktuell i sammanhanget och det är varför inte ni, om ni var medlemmar i föreningen då beslutet fattades, blivit kallade. En ogiltigförklaring av ett sådant beslut har prövats i Svea Hovrätt där beslutet fick rivas upp då formkraven för kallelse av samtliga medlemmar i föreningen inte uppfyllts. Du kan läsa mer om detta på följande sida: https://lagen.nu/dom/rh/2010:32 (Går det inte att öppna länken så kopiera den till en sökmotor.) För mer vägledning skulle jag vilja tipsa dig om intresseorganisationen Bostadsrättsägarnas Riksförbund som kan hjälpa dig vid tvist med din förening samt juridisk hjälp när du har funderingar kring ditt bostadsrättsköp. Du hittar kontaktuppgifter till dem på www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 16:14]

Visa svaret Anmäl
2013-03-25 15:28
i diskussionen Upplysningsplikt
Eftersom jag liksom du inte kan hitta domen jag hänvisat till för 2 år sedan, och inte minns var jag läst om den, så har jag redigerat svaret och tagit bort domen. Förmodligen har jag skrivit fel nummer, och om jag hittar den dom jag åsyftade, så återkommer jag med dess nummer. Ber om ursäkt för felskrivningen. Den dom som möjligtvis kan vara lite vägledande men som gäller föreningens agerande då de fattade beslut om avgiftshöningen som jag hittat är följande dom i Svea Hovrätt Mål: T 3509-10. https://lagen.nu/dom/rh/2010:32 (Funkar inte länken så skriv in den i en sökmotor) Möjligtvis kan också intresseorganisationen Bostadsrättsägarnas riksförbund hjälpa dig att hitta en dom som behandlat liknade problem som ditt. Du hittar deras kontaktuppgifter på följande sida: www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 15:53]

Visa svaret Anmäl
2013-03-25 08:42
Exakt vad som ingår i den undersökning man behöver göra för att ha gjort vad man kunnat för att hitta alla upptäckbara fel kan jag inte svara på, men nomalt sett är det en okulär besiktning (med ögat). Dvs du skall inte behöva bryta upp väggar och golv. Om man däremot upptäcker fläckar, sprickor eller andra tecken på fel så bör man gå vidare och undersöka detta. För att få utrett vad som normalt sett undersöks om du anlitat en besiktningsman, kan du kontakta tex någon från säker vatteninstallation: www.sakervatten.se och höra vad de skulle gjort för undersökning gällande den felaktiga huvudkranen. Hade de bett att få stänga den?

[Innehållet redigerades senast 2013-03-25 14:55]

Visa svaret Anmäl
2013-03-20 11:19
Att kranen står och läcker borde kanske vara något som man kan upptäcka vid en ockulär besiktning och alltså inget dolt fel. Dår blir det ni själva som får stå för kostnaden. Det kan också vara så att kranen var så pass gammal att med tanke på dess ålder det inte kan anses vara oförutsägbart att kranen behövde bytas, men något säkert svar på frågan vågar jag mig inte på. Som du förstår beror det dels på vad ni borde ha upptäckt och dels vad som är skäligt att förvänta sig med tanke på kranens ålder i förhållande till en krans normala livslängd.

Visa svaret Anmäl
2013-03-19 15:15
Ett dolt fel är något som finns där redan när du köper huset och som du inte hade kunnat upptäcka trots en noggrann besiktning. För att uppfylla sin undersökningsplikt behöver man oftast ta hjälp av en besiktningsman. Felet ska alltså ha funnits i huset redan när du köpte det, inte gått att upptäcka vid en noggrann besiktning, och inte heller var ett fel som du skulle ha behövt räkna med, med tanke på husets ålder, skick och konstruktion. Du kan läsa mer om detta här: http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-hus/Dolda-fel/ Så hade man inte kunnat upptäcka vattenskadan utan att riva ur köket så låter det som om det är ett dolt fel, men hade felet kunnat upptäckas utan rivningen, så låter det inte som ett dolt fel. Ta hjälp av byggnadstekniskt kunnig fackman för att få hjälp att konstatera vilket. Är du med i villaägarna kan du kontakta deras rådgivning både för byggnadsteknisk och juridisk hjälp. du hittar dem på följande länk: http://villaagarna.se/ På deras hemsida finns också mycket värdefull info gällande dolda fel http://villaagarna.se/Radgivning/Dolda-fel---allt-du-behover-veta/

[Innehållet redigerades senast 2013-03-19 15:16]

Visa svaret Anmäl
2013-03-05 19:25
Om störningen är så allvarlig att det bedöms som ett men i nyttjanderätten, och varken grannen eller styrelsen är beredda att diskutera en lösning, så kan ni antingen kontakta miljöförvaltningen i er kommun, eller om styrelsen går med på det, ta kontakt med hyresnämnden, som kan hjälpa till med medling. Om man blir medlem i bostadsrättsägarnas riksorganisation: www.bostadsrattsagarna.se, så kan man få både rådgivning och juridisk hjälp.

[Innehållet redigerades senast 2013-03-05 19:27]

Visa svaret Anmäl
2013-02-25 15:33

[Innehållet redigerades senast 2013-02-25 15:34]

Visa svaret Anmäl
2013-02-25 09:30
i diskussionen Basdunk
Hej! När det handlar om störningar måste först en avvägning ske mellan den som blir störd och de övrigas intressen. I förarbetena till bostadsrättslagen anges att lindriga störningar får de boende stå ut med i ett flerfamiljshus, sådana störningar är inte att anse som störningar i boendet, även om dessa kan ha en viss skadlig effekt på hälsan. Något som av en boende kan uppfattas som störning och som nämndes i förarbetena var lekande barn i en lägenhet som stör en nattarbetandes sömn på dagen. Det är inte att anses som en störning i boendet även om det kan påverka den nattarbetandes boendemiljö. Vid övervägning vilka slags störningar som skall tålas i ett flerfamiljshus får man försöka utreda vad den allmänna uppfattningen/normen är. Det gäller även de störningar som kan försämra boendemiljön. Störningarna får inte inverka så att man inte kan fungera normalt pga. störningen. Störningar som sker nattetid är inte störningar som man skall behöva tolerera som bostadsrättshavare. Det finns ett rättsfall som handlar om störning i boendet, det så kallade pianomålet. NJA 1991 s. 574. Det domstolen tog hänsyn till var bland annat pianospelandets omfattning, när på dygnet denna skedde och den ljudnivå som grannarna utsattes för. Pianoövningarna översteg inte två timmar under vardagarna fram till torsdag och två till fyra timmar under lördag och söndag. Pianospelandet skedde aldrig efter 19.30. Även om den pianospelandes grannar kände sig störda kan pianoövningar i denna angivna omfattning med utövandet under den tid på dygnet som det utövades inte anses gå utöver de störningar som man får utstå. Högsta domstolen menade att de kringboendes intresse måste ställas mot den musciserandes intresse. Det är inte bara yrkesmusiker som har intresse av att kunna använda sin lägenhet för övningsspelande. Utan detta gäller även en amatörmusiker. Förmodligen skulle samma resonemang kunna användas i ditt exempel. Kanske kan ni prata med grannarna och höra om de kan dämpa basljudet, använda hörlurar eller genom att lägga in en tjock matta, andra textilier eller på annat sätt isolera rummet man spelade i lite extra.

[Innehållet redigerades senast 2013-02-25 09:31]

Visa svaret Anmäl
2013-02-21 09:21
i diskussionen Felbyggd dörr?
Enligt Boverkets föreskrifter gäller följande: Tillgängliga och användbara dörrar och portar ska utformas så att de lätt kan öppnas av personer med nedsatt rörelseförmåga, medge passage med rullstol och så att tillräckligt utrymme finns för att öppna och stänga dörren eller porten från rullstolen. Det fria passagemåttet bör vara minst 0,80 meter, när dörren är uppställd i 90°. Minst dörren till huvudentrén samt minst en dörr till varje rum (inklusive rum för matlagning och ett hygienrum), balkong, terrass och uteplats ska medge passage med rullstol. Det ska finnas tillräcklig plats att öppna och stänga dörrarna från rullstolen. Reglerna hittar ni på följande länk: http://www.boverket.se/Bygga--forvalta/Regler-om-byggande/Boverkets-byggregler-BBR/ Normalt sett är det inte ni som är avtalspart till byggbolaget utan det är er förening. Om inte er bostadsrätt är planerad och utformad enligt dessa regler så är det er förening som är avtalspart med byggaren och ni får framföra era klagomål till styrelsen som i sin tur får kontakta byggaren. Detta under förutsättning att inte just dörren är ett tillval som ni avtalat direkt med byggaren om.

[Innehållet redigerades senast 2013-02-21 09:28]

Visa svaret Anmäl
2013-02-19 10:48
Med största sannolikhet är det din förening som är avtalspart till byggbolaget och som kan ställa anspråk utifrån garantiutfästelserna. Förutom att var och en i föreningen trycker på att styrelsen ska agera så kan ni (om ni är fler än en tiondel av medlemmarna i föreningen som skriftligen begär det) kräva att det utlyses en extrastämma då ni får ställa styrelsen till svars och kräva att de agerar för att få problemet löst. Om inte föreningen tar sitt ansvar kan ni som bostadsrättshavare i vissa fall ta saken i egna händer och se till att problemet får en lösning (sk självhjälp)och sedan kräva föreningen på ersättning för de kostnaderna ni får. Vid tvist med sin bostadsrättsförening kan man vända sig till intresseorganisationen bostadsrättsägarna http://www.bostadsrattsagarna.se Man kan också få hjälp med medling genom hyresnämnden, om föreningen accepterar detta. Läs mer här: http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadsratt_ny/Hyresnamndens-roll/ Man kan också vända sig till bostadsrättsnämnden http://www.bostadsrattsnamnden.se/ De tar bara emot skriftliga anmälningar och tar en avgift på 3000 kr för att pröva ett ärende.

Visa svaret Anmäl
2013-02-06 09:37
Bostadsrättshavaren skyldighet att ersätta skada som uppkommit på annan del av fastigheten regleras inte i bostadsrättslagen, om det inte gäller en vattenledningsskada. Bostadsrättshavarens skyldighet att ersätta andra skador på fastigheten regleras genom skadeståndslagen (1972:207) och därmed förutsätts vårdslöshet. http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19720207.htm Jämför med följande domslut http://www.hogstadomstolen.se/Domstolar/hogstadomstolen/Avgoranden/2007/2007-10-23%20T%202062-06%20dom.pdf

Visa svaret Anmäl
2013-01-28 08:11
Hej! Om inget annat står i era stadgar så är det normalt sett bostadsrättshavaren som ansvarar för målning av innerbåge, fönsterglas, beslag, tätlister, persienner och markiser. Yttre underhåll av bågar, karmar och dropplister brukar däremot föreningen ansvara för Om föreningen vill ta på sig ett större ansvar än man har enligt stadgarna så kan det krävas stadgeändringar. Eftersom bostadsrättshavaren normalt sett ansvarar för fönsterglas så låter det som om föreningen inte kan göra detta byte av fönster mot din vilja. I ditt fall skulle det då behöva göras en stadgeändring. För hjälp att medla i ett sådant ärende kan man vända sig till hyresnämnden. http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadsratt_ny/Hyresnamndens-roll/ Vid tvist kan man vända sig till bostadsrättsnämnden http://www.bostadsrattsnamnden.se/ Man kan också vända sig till intresseorganisationen bostadsrättsägarnas riksorganisation för juridisk hjälp. http://www.bostadsrattsagarna.se

[Innehållet redigerades senast 2013-01-28 08:52]

Visa svaret Anmäl
2013-01-22 10:00
​Du kan bli ersättningsskyldig om du har varit vållande till att det har uppkommit skador i lägenheten. Till exempel om du genom vårdslöshet har orsakat onormalt slitage. Om du lämnar lägenheten i ett sådant skick att hyresvärden - i stället för att underhålla den på normalt sätt - måste reparera den redan efter några år, kan du bli ersättningsskyldig för den merkostnad som uppkom till följd av att lägenheten reparerades tidigare än normalt. Du är inte skyldig att bevisa att skadorna redan fanns där när du flyttade in. Det är värden som är skyldig att bevisa att skadorna uppkommit under den tid då du hyrde lägenheten. Normalt gör värden detta genom att besiktiga lägenheten när en hyresgäst flyttar, och upprätta ett protokoll där eventuella skador antecknas. Som inflyttande hyresgäst är det klokt att be om en kopia av protokollet och jämföra det med lägenheten. I ditt besiktningsdokumentet bör det tydligt framkomma att de skador som fanns i lägenheten berodde på katturin som måste kommit under den tid du bott i lägenheten. Är du med i hyresgästföreningen kan du kontakta dem för mer hjälp. http://www.hyresgastforeningen.se Du kan också vända dig till hyresnämnden som kan medla mellan dig och din hyresvärd om ni inte på egen hand kan komma överens om vem som ska stå för en skada. Du kan läsa mer om detta här: http://www.hyresnamnden.se/Fragor-och-svar/Bostadshyra/Fel-och-brister-i-lagenheten/

Visa svaret Anmäl
2013-01-10 09:49
i diskussionen Strimlade lån?
Strimlade lån betyder att föreningens lån delas upp på bostadsrättshavarna. Enligt ett i regeringsrätten fastställt förhandsbesked från skattenämnden (RÅ 1991 ref 68) fick en förening använda de av medlemmarna upplånade pengarna från extern rådgivare (med säkerhet i form av borgen som föreningen lämnade) för att amortera föreningens bottenlån för att få ner räntekostnaderna och minska årsavgifterna. Härigenom fick också medlemmarna dra av sina ränteutgifter, tilläggsinsatsen skulle öka omkostnadsbeloppet vid en kommande reavinstberäkning (heter nu kapitalvinstbeskattning) och att föreningens ställande av säkerhet för medlemmarnas lån inte skulle leda till några inkomstskatteeffekter för medlemmarna eller föreningen. Det skulle alltså inte räknas som någon utdelning.

Visa svaret Anmäl
2012-12-20 09:48
i diskussionen Fönsterbyte?
Hej! För att få en uppfattning vad som är ett skäligt belopp att hålla inne, kan du ta hjälp av en kunnig och oberoende besiktningsman, och höra om hon/han kan ge en ungefärlig uppfattning hur mycket resterande arbete är värt. Eller så får du kontakta andra snickare och begära in offerter på vad det skulle kosta att åtgärda återstående del av arbetet samt rätta till de fel som kvarstår. Om ni inte är eniga kan du antingen bestrida ett skäligt belopp av fakturan, och om inte din motpart accepterar detta så får ärendet i sista hand avgöras i tingsrätten. Alternativt kan du betala hela beloppet "under protest", något du meddelar motparten, och sedan låta allmänna reklamationsnämnden pröva vad som är ett rimligt belopp att hålla inne. Dock är båda prövningarna något som kan ta ca 6 månader att få avgjort, så förhoppningsvis har dina snickare åtgärdat återstående del av arbetet tills dess. Om så inte sker kan du meddela din ursprungliga avtalspart att om inte återstående del av arbetet samt felen åtgärdas inom en viss tid, så ser du dig tvungen att låta annan snickare slutföra arbetet. Skulle det visa sig bli dyrare får du kräva skadestånd för merkostnaden av din ursprungliga avtalspart.

[Innehållet redigerades senast 2012-12-20 10:03]

Visa svaret Anmäl
2012-12-20 09:00
Hej! Protokollet ska innehålla röstlängd, alla beslut som fattats på stämman, om det varit omröstning ska resultatet tas med i protokollet, eventuella reservationer samt godkännande av kallelsen. Om stämman fattat beslut som inte har gått rätt till eller om beslutet strider mot stadgarna, lagen om ekonomisk förening, eller bostadsrättslagen kan beslutet i vissa fall klandras genom att man går till domstol. Detta ska i de flesta fall göras inom 3 månader. Om föreningen har misskötts och det finns misstanke om att föreningen lidit ekonomisk skada kan frågan om att bevilja föreningen ansvarsfrihet bli aktuell. Frågan om ansvarsfrihet är direkt kopplad till möjligheten för föreningen att kräva skdestånd av styrelseledamöterna för den ekonomiska skada de åsamkat föreningen.

Visa svaret Anmäl
2012-12-17 16:01
Nej. Ett justerat föreninsmötesprotokoll kan du inte kräva att få en kopia av för eget bruk, även om det i en bostadsrättsförening är lämpligt. Däremot ska protokollet finnas hos föreningen så att intresserade medlemmar kan få titta på det senast 3 veckor efter det att det justerats.

[Innehållet redigerades senast 2012-12-17 16:01]

Visa svaret Anmäl
2012-11-29 16:02
i diskussionen Badrumsrenovering i BR
För att föreningen (eller deras förvaltare) i en bostadsrättsförening skall kunna kräva så här utförliga besiktningar mellan varje moment vid en badrumsrenovering, när det handlar om tätskikt, ytbeklädnad och de rördragningar som bostadsrättshavaren själv ansvarar för, bör detta finns uppräknat i era stadgar. I annat fall får ni fråga på vilka grunder föreningen påtar sig detta kontrollansvar, då man som bostadsrätttshavare renoverar sitt badrum. I normala fall borde det räcka att en besiktningsman med certifierad kompetens gör en besiktning och godkänner/underkänner det arbetet som era entreprenörer gjort. Om era entreprenörer inte följer den överenskommelse som ni gjort med dem, och det orsakar er kostnader blir det något som ni får kräva ersättning för av dem. Om de bryter ett ingånget avtal och det orsakar er ekonomisk skada blir de enligt konsumenttjänstlagen skadeståndsskyldiga för detta. Gör de inte detta är det en fråga ni kan låta allmänna reklamationsnämnden pröva. på http://www.arn.se/ finns både information och anmälningsblanketter. Om det blir en tvist mellan er och er förening så är det något ni kan få medlingshjälp av hyresnämnden för. Detta under förutsättning att föreningen godtar detta. http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Gör de inte det får ni låta tingsrätten pröva tvisten.

[Innehållet redigerades senast 2012-11-29 16:05]

Visa svaret Anmäl
2012-11-28 11:43
i diskussionen Konkurs
Om föreningen inte upplåter bostadsrätten i rätt tid enligt förhandsavtalet har förhandstecknaren i vissa fall rätt att säga upp bostadsrätten enligt Bostadsrättslagen 5:8§: "..upplåtelsen genom försummelse av föreningen inte sker inom skälig tid efter den beräknade tidpunkten för upplåtelsen" http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19910614.HTM Bostadsrättshavaren har även rätt till ersättning för skada, om dröjsmålet beror på försummelse från föreningens sida. Vad som är skälig tid kan ibland vara reglerat i avtalet. I annat fall får man pröva vad som är skälig tid.

Visa svaret Anmäl
2012-11-28 11:25
Innan dottern med sambo flyttar in ska de ansöka om medlemsskap i bostadsrättsföreningen. Nekas de detta har man en månad på sig att överklaga till hyresnämnden. http://www.hyresnamnden.se/Sa-gar-det-till/Arenden-i-hyresnamnden/ Den som varaktigt sammanbor i en bostadsrätt som makar eller som sambor har båda rätt att bli medlemmar. På följande sida kan du läsa mer om att köpa bostadsrätt http://www.omboende.se/sv/Kopa1/Kopa-bostadsratt-/ Vad som gäller beträffande samägande av bostadsrätten gäller de regler som finns i lag 1904:48 om samägande.http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19040048.HTM Vill man skriva något eget ömsesidigt avtal föreslår jag att ni kontaktar en jurist som är expert just inom bostadsrätt och samägandefrågor.

[Innehållet redigerades senast 2012-11-28 15:55]

Visa svaret Anmäl