Profilsida för Bättre BRF

Kontodetaljer

Användarnamn:
Bättre BRF
Medlem sedan:
2014-02-18
Antal forumsvar:
116
Senast inloggad:
2018-05-13 22:26
Födelseår:
1976
Kön:
Man
Kommun:
Göteborg

Presentation

Niclas Jonsson, arbetat med bostadsrättsfrågor i 12 år. Brinner för att upplysa kring denna boendeform, och vill att föreningarna kommer till insikt med hur mycket styrelsens strategi (eller avsaknad av strategi) kring förvaltningen faktiskt påverkar de boendes plånbok.

Senaste inlägg av Bättre BRF

2018-05-13 22:27
Vilka avgifter en förening får ta ut regleras i lag. Någon utsiktsavgift finns ej upptagen, alltså är det ej giltigt. Tossigt, var namnet. Bara att vägra betala.

Visa svaret Anmäl
2018-05-09 08:55
i diskussionen Ansvar efter OVK
Styrelsen lär ha missuppfattat vad som måste göras. Även om dörr till te x badrum behöver kunna släppa igenom luft för ventilation så är det ju du som äger ansvar och befogenhet över vilken dörr du har. Så åtgärd från föreningens sida blir meningslös, dagen efter att de sågat upp din dörr har du ju rätt att hänga dit något annat... Jag menar att på grund av ovanstående så är detta ingen föreningsfråga, utan det är upp till dig själv om du vill följa rekommendationerna efter OVK: n och på så sätt uppnå bättre ventilation i din bostad, eller om du struntar i det. Ingen annan medlem eller föreningen självt påverkas ju av hur du gör så de (medlemmarna) ska inte behöva arvodera en styrelse för att jaga ditt åtgärdande. Frågan är liknande situationen där föreningen gemensamt väljer att installera snålspolande silar på alla kranar ute hos medlemmarna för att spara på vatten. En helt meningslös åtgärd då varje innehavare kan byta sin kran när som helst och därmed försvinner den åtgärd som alla gemensamt bekostat. Generellt och allmänt så skall föreningen aldrig utan stämmobeslut in i medlemmarnas bostäder och pilla på byggdelar där innehavarna själva äger funktions- reparations- och underhållsansvar.

Visa svaret Anmäl
2018-05-01 18:30
Självklart för en styrelse att förbjuda poler eller plaskdammar med vatten. Händer en olycka så kan styrelsen dömas till ansvar. Hade det skötts, d v s att ni fyller upp vatten - låter barnen leka under uppsikt - sedan tömmer ut polen, då är det ju inga problem. Men så fungerar det inte i verkligheten - alltså blir det ett förbud. Lite tråkigt men jag har full förståelse för detta.

Visa svaret Anmäl
2018-04-20 22:45
i diskussionen Olika hyror
Man ser att denna konstruktion dyker upp ibland även om jag inte skulle säga att den är vanlig. Nej det är ingen bra idé och det av flera anledningar. För det första finns inget att vinna - skattemässigt gäller samma regler d v s "vinsten" dessa gör i och med en lägre månadsavgift skall beskattas som lön likt ett vanligt utbetalt arvode. Det finns visserligen en skattekonstruktion för självförvaltning men sätter man in sig i reglerna så blir även den lösningen lika skattemässigt som lön (e. g. arvode). Olämpligt är det även när vi kommer till budget och redovisning. För att kunna upprätta en budget är det lämpligt att varje post är "ren", d v s avgiftsintäkter är alla lgh månadsavgift x 12. Även i resultaträkningen vill man se rätt intäkter annars åker ju omsättningen ner helt i onödan. I dagens samhällsklimat där allt färre medlemmar är beredda att ta sig an ett förtroendeuppdrag inom sin förening finns det absolut ingen anledning att krångla med ersättningarna till styrelsen. Sätt rejäla arvoden, låt det synas i er redovisning och anpassa avgiftsuttaget så att det går ihop. De som gnäller får jobba på stämmorna - rösta in sig själva och sänka sitt arvode...

[Innehållet redigerades senast 2018-04-20 22:46]

Visa svaret Anmäl
2018-04-12 21:53
Det krävs väldigt grava fel för att inte en slutbesiktning skall godkännas. I princip krävs att felen är så stora att byggnadsverket inte kan tas i bruk som avsetts eller är farligt att använda. Du menar nog att det finns fel i slutbesiktningsprotokollet som ännu ej är åtgärdade. Det är helt normalt och inget hinder för i brukstagande. En slutbesiktning innehåller två delar - ett protokoll där fel tas upp och ett utlåtande. Det är i utlåtandet du ser om entreprenaden är godkänd eller ej. Är den verkligen inte godkänd - ja då är den heller inte överlämnad från entreprenören ännu och lägenheten är alltså fortfarande att betrakta som entreprenadområde. Över entreprenadområdet råder entreprenören.

Visa svaret Anmäl
2018-04-03 15:14
Känns enklare om du frågar fastighetsägaren direkt, men skall försöka ändå: Ventilationen till skåpet är ett tilluftsdon - alltså luft in - troligen en gammal skafferilösning då den leds in i ett skåp. Du skulle rent teoretiskt kunna ansluta fläkten till denna men jag rekommenderar det inte. Dels lär dimensionen vara för liten (125 mm behövs till köksfläkten), dels så får du inte släppa ut matos längs fasaden då oset riskerar att sugas in genom spaltventiler i intilliggande lägenheter. Möjligtvis om du är högst upp i huset då... Men varför krångla till det? Det finns lösningar för kök där ventilen i köket ej får anslutas till riktig köksfläkt. Kolfilterfläkt är ju en möjlighet, lågtrycksfläkt en annan. Hör med en återförsäljare så får du säkert hjälp!

Visa svaret Anmäl
2018-03-22 09:28
Nej det kan de inte. Och du får inte från kontraktsskrivning fram till inflyttning förändra eller försämra bostadsrätten så du är förhindrad denna åtgärd redan där. Styrelsen får vända sig till den nya ägaren om de vill åstadkomma denna förändring. Anser för övrigt att det här med "avflyttningssyn" inte hör hemma inom brf utan det är snarare något som hör hyresrätten till.

Visa svaret Anmäl
2018-03-09 20:40
Jag förstår att det känns surt, men tänk så här: Du vill bygga om i ett hus du inte äger. De som företräder "huset" har inte kunskapen Då måste de få inhämta kunskapen utifrån. Det sker till en kostnad som någon får betala. Eftersom det inte någonstans i dina villkor för din egen upplåtelse står att du skall betala för andra innehavares utredningar kring diverse olika projekt, så gäller givetvis det omvända. Alltså att den enda som kan bestrida kostnaden är den det berör. Så lev med insikten att om du vill göra din förändring, så får du stå för föreningen kostnader därför. Ett sätt att hålla nere kostnaden, eller i vart fall råda över den, är att man själv producerar tillräckliga underlag inför sitt projekt som tryggar styrelsen att fatta sitt beslut på inlämnade underlag.

Visa svaret Anmäl
2018-02-19 23:31
Om fläktens vred kan stängas = fläkten hamnar i grundflöde - så har styrelsen eller föreningen inget mer att göra med hur den för övrigt ser ut eller fungerar. Anteckningen om utbyte från protokollet är inte avgörande för OVK: s godkännande som sådant, men besiktningsmannen har väl helt enkelt ansett att ett krånglande vred på en 44 år gammal fläkt bör åtgärdas genom utbyte. Ingen vettig fackman hade rekommenderat reparation av denna. Föreningen (= övriga medlemmar) skall givetvis inte köpa nya köksfläktar åt de medlemmar som inte har vett att byta ut sitt inrede - trots att fläkten vid det här laget passerat 3 x teknisk livslängd...

Visa svaret Anmäl
2018-02-17 14:44
Hej, i sak är detta enkelt - det är föreningens ansvar. I praktiken kan det bli lite krångligare att få föreningen att förstå att så är fallet. Ofta har någon innehavare fått köpa yta och sedan bygga och inreda denna. Här har misstaget troligen skett genom slarv eller okunskap. Föreningen kan hävda att det är denne som skall stå för åtgärdande vilket skulle kunna gå lite beroende på hur avtalet mellan byggande medlem och föreningen ser ut. Men vägen att få rätt kan vara krånglig så föreningen bör nog ta detta rakt av. Så här är det juridiskt: Medlem bygger på sin bekostnad både inom den framtida bostadsrätten och inom föreningens ansvarsområde. När bygget är klart så övergår varje del till respektive part enligt fördelningen av ansvarsområde som står i stadgar. Är en slutbesiktning gjord så är det datumet överlämningspunkten, är ingen slutbesiktning gjord så anses överlämningen ha skett vid det tillfälle då slutbesiktning borde ha hållits. Smart förening ser till att en slutbesiktning kommer till stånd så att de säkrar sina delar för framtiden. Normalt missas dock detta och då får förening så här i efterhand så att säga stå sitt kast. Sammanfattning: Föreningen åker på åtgärdandet nu. Föreningen kan välja om de vill söka ersättning från byggande medlem (förra ägarna?). Det är deras business i så fall. Ny medlem har ingenting med detta att göra, eftersom isoleringen inte är en del av bostadsrätten och därmed inte heller inom er undersökningsplikt som köpare.

Visa svaret Anmäl
2018-02-12 16:31
i diskussionen Felaktigt byggt badrum
Om du som köpare har fått lgh i sämre skick än vad du kunnat förutse så kan det föreligga ett köprättsligt fel. Ersättning söker du då hos säljaren. Du bör ställa krav att du vill ha ersättning med XXX kr på grund av XXX felet. Vill han inte ersätta dig så återstår för dig att stämma i tingsrätt eller helt enkelt lägga ner. Att föreningen byggt "fel" för 17 år sedan saknar betydelse, det finns mycket "fel" som får vara tills nästa omgång renovering i alla hus och lgh. Ett badrums tekniska livslängd är idag 25-30 år. Så visst är det lite tidigt, men kanske lämpligt att renovera ordentligt?

Visa svaret Anmäl
2018-02-12 16:25
Du får träna in att sova med öronproppar tills problemet löser sig självt. Precis som du själv kommer fram till så finns det inget föreningen eller tanten själv kan göra.

Visa svaret Anmäl
2018-01-30 21:49
Okej får se om jag förstått mera nu: Styrelsen har alltså distribuerat ett erbjudande om en viss dörr med montage för ett visst pris, där var och en kan välja att beställa eller ej? I så fall så är det inget stämmobeslut, och stadgar säger att var och en äger underhållsansvar för sin dörr. Du kan å ena sidan betrakta detta som vilket reklamerbjudande som helst. Å andra sidan kan det vara problematiskt om styrelsen förmedlar ett erbjudande där en ledamot har ekonomisk vinning i affären. Då bör styrelsen få frågan om varför man valt att erbjuda just detta till medlemmarna. Är ett dörrbyte motiverat i föreningen (säkerhet, funktion eller estetik), så ska det ligga i styrelsens intresse att ALLA byter sin dörr samtidigt - och det är en sådan lösning de bör jobba för. Kan vara ett stämmobeslut där föreningen åtar sig hela bytet + kostnaden. Eller en betallösning (som nu) men där alla går med genom att man erbjuder olika betalningsalternativ. I praktiken föreningen betalar leverantören och sedan betalar var och en till föreningen - en del direkt och en del genom ett påslag på avgiften under 6-24 månader. Smart ledamot som vill sälja dörrar ser till att det finns minst ett konkurrerande förslag som är dyrare eller sämre på annat vis, då har ledamoten ryggen fri. Kan göras på många sätt, men enklast är väl att ta den dörr styrelsen vill ha, ta in pris, och sedan lägger sig ledamoten 100 kr/dörr under det priset. Alla vinner (utom den leverantör som trodde att han räknade på en seriös förfrågan).

Visa svaret Anmäl
2018-01-29 20:08
Alltså brandsäkerheten i fastigheten är styrelsens ansvar och de tänker bara "lgh". Vem som bor där spelar ingen roll så glöm direkt att du kan bygga egna lösningar till dig. Vad gäller dörrar så är det olika i olika föreningar vem som ansvarar för dörren. Men om nu styrelsen förbereder att byta samtliga dörrar så antar jag att de antingen har stöd i stadga, alternativt ett stämmobeslut i ryggen. I så fall så är det de som äger underhållsansvar för lgh dörren och hur den skall se ut avgör alltså de. Vad gäller din styrelse som inte vill svara: Vanligaste fel man gör som medlem är att gå på styrelsen i deras projekt - du upplevs enbart som störande vilket ligger dig i fatet om du vill påverka något. Antingen jobbar du fram ett alternativ som är bättre - eller så låter du bli hela projektet. Du måste alltså tillföra något för att kunna nå framgång när du kommer "från sidan". En medlem har ju enligt lag och stadga ingen beslutsrätt utöver vid stämman.

Visa svaret Anmäl
2018-01-25 09:44
Själva överlåtelsen som sådan får inte styrelsen hindra eller lägga sig i. Endast om köparna inte kan antas som medlemmar, men det kräver starka motiv från styrelsen. Vad gäller andrahandsuthyrning så finns det en skyddslagstiftning som innebär att styrelsens beslut alltid kan prövas i hyresnämnden. Vänd er dit för att få saken prövad där.

Visa svaret Anmäl
2018-01-23 09:11
i diskussionen Skadebesiktning
I första läget är det alltid föreningen som ansvarar för att utreda orsaken till skadan. Det är också de som bestämmer HUR och VEM som skall göra detta. Det betyder att har ni på eget bevåg anlitat besiktningsman är det inte säkert att föreningen godtar er besiktning, de kanske vill göra en egen utredning. I så fall riskerar ni att själva få stå för er egen besiktningsmans kostnader. Efter att utredningen är klar har styrelsen att ta ställning till om skadan har orsakats av någon medlems vårdslöshet och uppsåt. Om så är fallet skall föreningen återkräva sina utlägg av denne. Det är ovanligt att återkrav görs just eftersom det krävs både vårdslöshet och uppsåt/underlåtenhet. Som upprepning och sammanfattning: Föreningen ansvarar för att utredning görs. Vem som i sista hand får betala för detta är alltså beroende på hur skadan uppstod.

Visa svaret Anmäl
2018-01-15 23:51
Någon inbrottsstandard från 2011 behöver du inte bry dig om. En lgh dörr skall sitta i minst 40 år så det lär komma fler standarder under den tiden... Däremot bör du kontrollera priset. Tag motsvarnade spec. och skicka som förfrågan till 1-2 andra, Googla om du behöver hjälp att hitta alternativ. Då får du snabbt svar om priset är rimligt eller ej. Visar det sig att annan montör kan göra jobbet för 14 000 kr/dörr eller lägre så informera styrelse och grannar om att det finns ett billigare alternativ. Då måste styrelsen motivera sitt förslag mot det billigare alternativet. Standard säkerhetsdörr i träimitation vid beställning av +10 st bör vara ca 13 000 kr inkl. montage och bortforsling befintlig dörr. Allt utöver standard (dörrspeglar, egen färg etc fördyrar snabbt dörren, så det kan vara så att styrelsens förslag absolut är rimligt. Men det skall givetvis kollas, särskilt som styrelsens alternativ har en ekonomisk koppling till enskild i föreningen!

Visa svaret Anmäl
2018-01-11 19:59
Ja lite som svaret ovan vad gäller ljudmätningen. Den skall du absolut kräva att den görs nattetid, eftersom det är andra ljudkrav på natten (samma ljud som godkänns dagtid kan alltså bedömas som en störning nattetid). Den ljudmätningen kräver du av miljökontoret i din kommun, och den skall du då få gjord. Strunta i styrelsen tills den är klar. Blir det bedömt störning, då är styrelsen skyldiga att utföra åtgärder. Det låter inte på din beskrivning som att det är din granne som man skall gå på, snarare är det konstruktionen i bjälklaget som behöver justeras. Självklart skall din granne kunna röra sig, prata och även tappa saker i golvet på natten utan att det för den skull alltid blir en störning. Det förstas man bör titta på är grannens golv. Finns det ett inlagt golv ovan det underliggande plankgolvet så behöver man säkerställa att det mellan dessa golv finns ljuddämpande material. Är det plankgolv spikat direkt på reglarna bara, då kan man kapa ur detta och återlägga med ljuddämpande material mellan regel/golv. Alternativt lägga ett nytt plankgolv ovanpå med ljuddämpning ifall grannen går med på detta. Själva bjälklaget skall isoleras, stenull är bäst för att dämpa ljud. Görs ovanifrån i samband med åtgärderna golv. Man kan också behöva kryss kolva en del reglar ifall det är allmänt gungigt i konstruktionen. Räcker inte dettas görs nästa del hos dig. Ett nytt undertak monteras 5-10 cm under befintligt tak. Riktig gips, plåtprofiler och så in med isolering. Alla åtgärder bekostas av föreningen tills godkänd ljudmätning kan uppvisas. Efter att lagkravet uppfyllts får du själv bekosta åtgärderna ifall du vill göra mera. En förening kan inte (och ska inte) göra mer åtgärder än vad lagen kräver. Så att de inte gjort något efter att de fått den första ljudmätningen godkänd är helt rätt - felet är som sagt att mätningen skulle gjorts nattetid. Med reservation för att de kan ha mätt dagtid men använt ljudgränserna som gäller natt i sitt utlåtande. I så fall ligger bollen hos dig. Både isolering av bjälklag samt ett extra undertak kan du göra från din lgh - och visst kan det vara värt det om man för övrigt trivs bra och vill kunna bo kvar i sin bostadsrätt!

Visa svaret Anmäl
2018-01-11 19:42
Det ligger nu på föreningen i första hand. Föreningen kan, beroende på hur avtalet skrevs med den byggande medlemmen, eventuellt sedan rikta krav mot denne. Framför allt om det gått mindre än 10 år sedan ombyggnaden gjordes, eftersom det då kan finnas kvar garanti- eller ansvarstid från entreprenadavtalet. Ditt ärende är det i varje fall inte.

Visa svaret Anmäl
2018-01-09 08:57
Skälig tid för en fläkt till ventilationen bör vara 2-3 veckor. Ja lagen ger utrymme för dig att agera själv på föreningens bekostnad om föreningen är senfärdig, men det är absolut sista utvägen! Börja med att skriftligt (gärna mejl!) meddela föreningen att: 1) Fläkten är trasig 2) Avsaknad av korrekt frånluftsventilation ger försämrad boendemiljö samt riskerar att leda till fuktrelaterade skador på byggnaden. 3) Ange själv ett sista datum för åtgärdande 4) Upplys att du efter angivet datum kommer begära nedsättning av årsavgiften varje dag fram till åtgärdande 5) Upplys om att du efter datum XXXXX kommer att åtgärda bristen själv på föreningens bekostnad = ny fläkt + arbete + ersättning till dig själv för förlorad arbetsinkomst. 6) Upplys styrelsen om att du avser informera stämman om deras senfärdighet samt på stämma kräva redovisning av skälen därtill. Posta mejlet. Allmänt kan sägas att varje förening har just den styrelse som den förtjänar. Antingen är ni nöjda med er styrelse och ger den fortsatt förtroende, eller så har ni högre krav och bestämmer er för att rösta in nya ledamöter. Oftast innebär det att sådana medlemmar som du själv behöver ta ett större ansvar för föreningen.

Visa svaret Anmäl